Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-495
’Men om man således äfven i afseende på läran skulle
kunna säga, att svenska kyrkan bufvudsakligen bar reformerat
sig sjelf, så gäller det ännu mer om kyrkoförfattningen, att
den är något för Sverige belt och hållet egendomligt; en ut-
bildning af förut bestående förhållanden, lämpade efter de
"nya åsigterna och omständigheterna. För att visa detta, jär
det nödigt att först kasta en blick på författningen i de
förnämsta andra reformerade församlingarne "). |
I England, der konungamakten efter de långa inbördes
krigens slut nära nog blifvit oinskränkt, måste äfven refor-
matlionen tjena till despotismens befästande. Henrik VHI skiljde
sig af egennyttiga skäl från romerska stolen, men lät kyrkans
författning i öfrigt qvarstå, emedan ban, sedan han förklarat
sig för dess öfverhufvud, i dersamma fann nya verktyg för
sin makt. Honungen bekläddes med bögsta öfverinseendet öf-
ver kyrkan, så att ingen del af kyrkotukten kunde utöfvas
utan hans tillstånd, och inga lagar: för kyrkostyrelsen antagas
utan hans stadfästelse. Denna supremati drefvo både Henrik
VIL och Eduard VI så långt, att biskoparne nästan bragtes
till hikbet med verldsliga embetsmän, i det de endast på be-
haglig tid fingo konungens follmakt att styra sina stift. Elisa-
beth, som i allmänhet förstod att utöfva despotism, utan att
med dess läror reta och oroa, bemödade sig också att i or-
den ’mildra och. nästan: bortförklara sin supremati, under. det
alt hon genom den höga kommissionen (high Commission
Court): praktiskt qvarhöll den med ej rivga egenmäktighet.
Biskoparne hafva sedan återfått mera frihet, men högsta kyrko-
styrelsen har förblifvit i statsmaktens hand. Den anglikanska
kyrkan räknar tre särskilda slag af Ordets tjenare: Diaconi,
Presbyteri, Episcopi; den lägger TR på sina biskopars apo-
stoliska och kanoniska succession. Vid biskoparnes sida stå
kapitlen; hvilkas första ledamot, HDlskon har: domsrätt i
"). För att ej belasta denna uppsats med citater, hänvisa vi dem,
som vilja söka bevis för våra uppgifter, till tvenne akademiska dis-
sertationer, den ena: ”Ad Historiam ecclesig Svecan&e temporibus a
Concilio Upsaliensi proximis annotata”, Ups. 1848, under Prof. Carl-
ons presidium; den andra: ”Ad Hist, ecclesie Sve: ab anno 4593
usgque ad annum 1686 annotata”; Ups, 1849 under författarens proesidiunt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
