Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig ’ oafbängighet af staten, men i ymmande lekmännen ett.
vidsträckt. deltagande i kyrkostyrelse TI Tyskland, reforma-=
tionens bemland, bildade sig kyrkoförfattningen -belt annor-
lunda. Lika litet som de tyska reformatorerna från början in-
sågo, hvart den rörelse skulle leda, som de framkallat, lika
litet bade de från början gjort sig klart, huru den nya kyr-
kan skulle. organiseras. Dessutom hade: de ej blott att kämpa
mot. den katholska hierarkien, bvars: grundvalar de angrepo,
utan : äfven rikets verldsliga öfverhufvud var dem fientlig:
Det var derföre, till landsfurstarne, till de särskilda riksstän-
derna : de - vände sig, det var under deras skydd som de
nya. församlingarne bildade sig; dem tillföllockså slutligen
högsta makten i kyrkostyrelsen. Redan genom" riksdagsbeslu-
tet i Speyer 4526, att ”hvarje: riksstånd skulle i afseende
på religionen. förbålla sig så som -han’ ville försvara inför
Gud: och kejsaren”, hade i sjelfva verket bögsta makten i
religionsangelägenheterna tillfallit furstarne eller landständerne
och städernas magistrater, och behandlades såsom hvarje ’an-
nan territorial-angelägenhet. - Furstarne läto anställa visitatio-
ner genom sina ombud af verldsligt och andligt stånd, de
kallade prester, de läto uppsätta kyrkoordningar. Och schmal-
kaldiska artiklarne tillerkänna dem rätt och pligt att draga
omsorg om kyrkan och laga: så, att villomeningar hämmas
och samvetena läkas, bvaraf man skulle kunna sluta, att det
tillhörde dem att bedömma troslärorna och föra uppsigt öf-
ver. hela kyrkan (bvilket äfven Conf. August. Variata och
Conf. "Saxonica utsäga).. . Urspruogligen - var» det: ej reforma-
torernas mening att afskaffa. biskopsembetet, ehuru de ej
tillerkände det någon annan: makt, än att förkunna ordet och
utdela sakramenten, att hafva uppsigt öfver läran och för-
valta löse- och bindenyckeln, dock utan användande af yttre
tvångsmedel; i dessa saker bör församlingen nödvändigt och
af gudomlig rätt bevisa dem lydnad. Men biskoparne. fort-
foro att vara fientliga mot den nya läran, och boppet om
försoning aftog. Då förklara schmalkaldiska arliklarne, att
prestembetet är ett, och att det enda, som skiljde biskoparne
från öfriga , prester, nemligen rättigheten. att dömma i enlig-
bet med Guds ord och ordinera prester, tillkommer försam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
