Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
lingen i sin helhet: och bör utöfvas genom presterna. - Ut?
förandet- af. de -biskopliga embetsförrättningarne uppdrogs
emellertid åt andra, i det ordinationen och uppsigten öfver
presterskapet: anförtroddes åt superintendenter; och till ut
öfvande af. domsrätten i äktenskapssaker och kyrkotekt, som
man i början: velat öfverlemna åt pastorerna, upprättades sär-
skilda: embetsverk, benämda konsistorier;j bestående af theo-
loger och jurister, bvilka å furstens vägnar förvaltade kyrko=
ärenderna. På sådant sätt, under det långvariga tillsvidare-
tillståndet, lärde man sig att umbära biskoparne, och när om-
sider de motsatta religionspartiernas ställning bade blifvit så
ordnad, att man skulle kunnat tillsätta evangeliska biskopar,
hade redan” kyrkoförfattningen utan dem vunnit häfd. Äfven
menighetens rätt i kyrkoärender, isynnerhet dess rätt att välja
sina prester, bade reformatorerna yrkat och tfordrat en repre-
sentation af hela kyrkan genom synoder. Man ville såsom en
sådan i början anse konsistorierna, derföre att äfven lekmän
voro: ledamöter "deraf, ehuru dessa, af furstarne tillsatta, i
sjelfva verket "endast voro att betrakta såsom furstens om-
bud, som å hans vägnar förvaltade hans makt i kyrkoärcen-
der. > Religionen blef på sådant sätt satt i likhet med hvarje
annan territorial-angelägenbet under furstarnes och deras em-
betsmäns ledning, och för att rättfärdiga en sådan sakernas
ordning uppställdes i tbeorien episkopalsystemet med dess he-
kanta grundsats: att furstarne äro biskopar, hvilken i sanning
illa låter. förena sig med reformatorernas yrkande: att den
verldsliga och den andliga makten böra åtskiljas.
« =I Danmark blef reformationen till en del med våld ge-
nomförd;: och" konungens och riksrådets: gemensamma anfall
riktades bufvudsakligast mot biskoparnes verldsliga "makt; se-
dan deras andliga var undergräfd hos folket genom Lutberska
predikanter. Men lyekligtvis blefvo den "nya kyrkans. för-
hållanden ganska snart ordnade genom lag, innan allt hunnit
falla i ruiner: Högsta kyrkostyrelsen - tillföll konungen och
riksrådet. -Biskopsnamnet bibehöll sig, fastän” det officielt ut-
byttes mot superintendent; "Biskoparne’ valdes af! vissa dertill
utsedda prester, men "valet: understäldes konungen; de emot-
Togo: en särskild: invigning”, innan xe tillträdde” sitt embete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
