Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
det adliga ”hofvet” synas hafva blifvit behandlade: såsom an-
dra tjenare, med utsigt att efter några års tjenst blifva på-
trugade någon församling. Biskoparne och det öfriga prester-
skapet sökte derföre, att inskränka rättigheten till huspredik-
ningar, och stadganden derom inflöto i presterskapets privile-
gier, såsom vi längre fram skola se. Men då presterna emel-
» lertid genom sina klagomål på riksdagarne ej kunde hindra
dessa olagligheter vid presttillsättningar, sökte de att sjelfva,
så vidt de kunde; motverka dem. Dertill bade de dock föga
makt; deras enda vapen var egentligen blott opinionsyttrin-
gar, att de ej ville anse dem för ”medbröder i ministerio”,
som sålunda inträngde sig i något embete, och att de ej skulle
installeras genom sina förmän, utan installera sig sjelfva; och
några biskopar företogo sig att affordra. dem, som ville prest-
vigas, skrifteliga förbindelser, att de ej skulle söka befordran
hos någon annan än biskopen och kapitlet. Med allt detta
uträttades föga; medbröders ogillande och förmäns tadel kun:
de ej afskräcka lycksökare. — Efter denna korta teckning af
kyrkans ställning inom sig, skola vi en annan gång betrakta
hennes ställning till konungamakten, det misslyekade försöket
till centralisation genom generalkonsistorium, samt utbildnin-
gen af kyrkorätten genom privilegierna och den nya kyrkolagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
