Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Litteratur-Öfversigt - [31] Törnrosens Bok eller Fria Fantastier, berättade på Jagtslottet hos Herr Hugo Löwenstjerna, Imperial-oktav-upplaga. Första och andra delen; [32] Almquist, C. J. L. Monografi, samlad och utgifven för att lätta öfversigten och bedömandet af vissa bland tidens frågor; [33] De Dödas Sagor. Med ett föregående bref om den Skandinaviska Nordens betydelse för Europas Fornhistoria. Af Författaren till Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
vexte’, i Tyskland först, mdr en” gräslig -
och inre nöd, i Frankrike något :sednare,’
,blidare: omständigheter: På båda ställena . särdeles hos
det förstnämda folket, satte sig det tänkande bjektet såsom
en verld i smålt, som i sig afspeglade allt det öfriga, och
såmedelst sträfvade att bringa lifvets vexlande fenomener i ett
organiskt förbållande till sig sjelf; "Det var detta system, som
omplanteradt i svensk jord: plägar benämnas :Phosphorismen:
Det goda deri har längesedan ingått i den svenska bildningen,
men ensidigheten uti subjektets anspråk att beherrska’alla an–
dra subjekter och dess fallenhet att, så att säga, i stället för
gudomen tillbedja sin egen tillbedjan, står ännu till en stor
del qvar i det: allmänna tänkesättet, i litteraturen, förnämli-
gast den poetiska, och kanske mest ändå i vårt s.k. bildade
sällskapslif. > Att föröfrigt denna riktning, i den abstrakta dog-
matism hvartill den ej dröjde att utveckla sig, i fall dess
ande någongång från sin olymp nedstiger till det menskliga
lifvet och dess värf, måste hylla absolutismen i de flesta af ’
dess skepnader, är likaså bevisligt som äfven i verkligheten
bevisadt. På denna fot qvarstår ännu inom svenska sambelle
lifvet den tyska romantismen.
Ett så rörligt och under så stora poljuska erförenbetet
upptuktadt folk som det franska kunde omöjligt i allt omfatta
den germaniska riktningen, ehuru det visserligen äfven här
blef det tänkande subjektet som satte sig sjelf i midten af
verlden och behagade sig i den sjelfåskådning, som i sin spegel
visade verldslifvets vexlande företeelser. En ojemförligt större
liflighet, behag och mångfald, på samma gång som en betyd-
ligt mindre stundlighet och formstränghet, utmärker den fran-
ska romantismen från den förstnämda. I sin lättfärdiga god-
lyothet vill den öfverallt se skönhet och tror hela verlden om
godt. Det är med denna riktning som Almqvist bär en omiss-
känlig frändskap, hvilken vi under loppet af vår artikel skola
söka ännu ytterligare uppvisa. Denna skolas egentliga konst-
form: är såsom man vet romanen; men det lifliga diktarlynnet
skulle ej stanna vid Sskädinngen af reliclierda. utan känna
behofvet att reflektera öfver dem, att älska och hata, att upp-
bygga och nedrifva, och på detta sätt uppstod tendens-roma-
nen. Slutligen blir äfven denna konstform det rörliga sinnet
för tung: aningen har blifvit en dogm, som ger sig luft i
sackaderade aforismer; och vi hafva i våra dagar sett att äf-
ven dess konstruktioner i sin ytterliga abstrakthet kunna blifva
ett nytt och oväntadt förtryck.
Det är Geijers egendomliga storhet, att hans väldiga ande
aldrig lät Big fjettras af något system, och att han med allt
ressning af ytire
under skenbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
