Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Litteratur-Öfversigt - [31] Törnrosens Bok eller Fria Fantastier, berättade på Jagtslottet hos Herr Hugo Löwenstjerna, Imperial-oktav-upplaga. Första och andra delen; [32] Almquist, C. J. L. Monografi, samlad och utgifven för att lätta öfversigten och bedömandet af vissa bland tidens frågor; [33] De Dödas Sagor. Med ett föregående bref om den Skandinaviska Nordens betydelse för Europas Fornhistoria. Af Författaren till Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
sitt plilosophiska- tankedjup och sin Molökräte lärdom: aldrig
blef doktrinär.. Om: hans: såkallade affall-har tillräckligt myc-
ket blifvit .ordadt: För den som med någon grad af uppmärk- -
samhet och i någon mån oförvillad af sidoinflytelser läser hans -
skrifter, från ad äldsta till de yngsta, torde: detta affall vara
alldeles ofattbart, och tvärtom torde man alltmer finna sig
böjd alt betrakta hans andliga arbete såsom ett enda fortlö=
pande stycke, endast allt tydligare uppenbarande hans hel-
gjutna och fullvuxna författarepersonlighet. Hans ögonmärke
och hans kärlek var den nordgermaniska stammen, sådan den
under tidernas nöd underbart räddat sin urgamla odalfrihet,
och skulle vi utom den skandinaviska norden söka någon väl
frändskap med. Geijers författarelynne, vore det väl. hos den:
enda beslägtade folkstam utom öss, som försynen tillstadde-
att äfven under feodalinrättningens påtryekning rädda denna
urgamla frihet, nemligen den anglosaxiska. Och verkligen
fanns mycket i Geijers tänkesätt, äfven i hans personlighet,
som lifligt erinrar om Engelsmannen i hans ädlaste gestalt. För
honom var den okränkbara personligheten ej blott subjektiv,
och derföre kunde han på en gång vara konungsk och folk-
vän, båda delarne i den ädlaste mening, på samma gång svär= -
ma för den store Gustaf Adolfs högsinnade ridderskap och
göra full rätt åt de lägsta sambhällsklassernas kraf på person-
lig aktning. Derföre kunde han; som ransakat konungoars in-
nersta tankar, med redligt bjerta tacka sin CT för det han”
visste hura den ringaste är till mods: | i
Det var naturligt att Almqvists författarskap! i böljans
skulle visa sig bärmast befryndadt med den tyska vitterhets–
skolan, och att han inom denna skulle finna sitt mest enthu-
siastiska erkännande. I Svenska Litteraturföreningens Tidning:
gaf skolans hufvudman sitt varma handslag åt den beslägtade :-
diktarenaturen, och Jagtslottet med: dess intressanta och älsk-
värda invånare helsades med ett bifall, som det utan allt tvif=-
vel förtjente. - Förtjusningen vexte oupphörligt med de talrika”
banden af den ursprungliga Törnrosens Bok. Något ledigare”
och med sitt stilistiska. sjelfsvåld behagligare, något friskare,
doftrikare och mera hänrförande än dessa små band, åtminstone
vid. den försla läsningen, torde man hafva svårt att upptäcka
i. den svenska litteraturen. Och hvilken fin och genomträn-
gande blick uti menniskohjertats doldaste vrår, hvilken säker
anatomi af dess finaste fibrer, hvilken djup och träffande be-
teckning af det fosterländska i alla dess skiftningar, dess na-
tur, dess folklynne, dess seder, ända ned till sjelfva dess
husdjur. Detta å ena sidan: å den andra hvilken nyckfullhet,
hvilket koketteri hos det diktande jaget, som vänder upp och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
