Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Litteratur-Öfversigt - [31] Törnrosens Bok eller Fria Fantastier, berättade på Jagtslottet hos Herr Hugo Löwenstjerna, Imperial-oktav-upplaga. Första och andra delen; [32] Almquist, C. J. L. Monografi, samlad och utgifven för att lätta öfversigten och bedömandet af vissa bland tidens frågor; [33] De Dödas Sagor. Med ett föregående bref om den Skandinaviska Nordens betydelse för Europas Fornhistoria. Af Författaren till Törnrosens Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
dess spillror. Emellertid skedde ingendera. Han sade visser:
ligen ett ord om stridigheter, som förefunnos mellan de sym-
boliska böekerna och vår kyrkas lära, men till bestyrkande ;
af sin sats anförde ban blott ett enda exempel, Hade han
redligt och flitigt sammanfört alla de öfriga punkter af sam-
ma beskaffenhet, som han säger sig så lätt hafva kunnat åstad-
komma, hade han med allvar och ”grundlighet visat, i hvilka
afseenden en förändring af våra lärobegrepp vore af nöden,
för att uppfylla menniskans andliga behof, i öfverensstämmelse
med det gudomliga ordet, då hade ban, vare sig såsom se-
grare eller besegrad, gjort den svenska kristenheten en tjenst,
som förtjenat en äréstod. Hans förfarande var ett annat. Så-
som en Proteus bytte han gestalt när vän eller fiende nalka-
des honom för att skåda hans ansigte, och de fånno ingen
man bakom ordet. Derföre bafva också lärofribetens vänner
vändt sitt hopp ifrån honom, och han skall kanske en gång
hafva det beklagansvärda ödet att från sin ståndpunkt bära
vapen emot döm. Säkert är, att kyrkan, såsom en trosfriheten
uteslutande statsinrättning, har en långt farligare fiende än
rationalismen, hvilken sjelf endast är på ett annat sätt dog-
matisk, och åtskilliga teeken i kyrkans högre regioner, så-
som i da lägre, inom den lika väl som utom den, gifva i
detta ögonblick den uppmärksamme lyssnaren tillkänna, att
denna farligare fiende redan börjat röra sig inom dess eget
läger.
: Dernäst följer att betrakta Alvis förhållande i den
äktenskapliga frågan. Han utgår här från den riktiga förut-
sättningen, att Hvarje äktenskap, som ej är bygdt på ömse-
sidig och oegennyttig kärlek, är osedligt, äfven under kyrkans
välsignelse, och att följaktligen hvarje på en sådar kärlek
grundad förening är en äkta och kristlig förening, äfven atan
kyrkans mellankomst. Man skulle vä kunna anmärka, att
kyrkans stadfästelse här, liksom hos oss i så många andra
fall, företräder den borgerliga maktens, och att en för
tens sedliga Hif så betydelsefull handling som byggand
äktenskap nödvändigt fordrar ett dylikt erkännande af
offentliga myndigheten. Denna invändning har också sin gil-
tighet ned afseende på det rådande allmänna tänkesättet och
i öftigt gällande inrättningar. Vi lemna den emellertid åsido
såsom icke hörande till vårt särskilda ämne, och bålla oss
blott till den brist på en allmängiltig sedlighetsgrund, hvilken
äfven här träder oss till mötes. Vi fordra en sådan allmän
oo ethisk princip, upphöjd öfver det personliga tycket, och vi
sega den uttalad i kristendomen och bekräftad 1 historien Sså-
som ett helt. Hvad Sår författare anför om nödvändigbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
