Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer med de å-
stötas som gjort sig gällande i den åka konsistorialförfatt-
ningen, men ingalunda med presbyterianernes. Hvad som hin-
drat Carl IX att genomföra en sådan förändring i kyrkosts el-
sen, är numera svårt att säga; kanske tidernas oro och an-
dra mera trängande regeringsomsorger, kanske Presrerner mot-
Vb kanske ock sakens egen svårighet.
Mellån’ Gustaf Adolf och Presterskapet var förhållandet
bättre. Samma ordningssinne som hos fadren, samma ’kärlek
och omtanka för ötellsköpet och lärdom var hos honom före-
nad med ett fogligare och älskvärdare lynne, som gjorde ko-
nom personligen omtyckt. Han var ock den första rättrogne
konung efter Gustaf Wasa. Redan vid sin (hrörbestigarig
upphäfde han de inskränkningar, som Carl IX gjort, i bi-
skoparnes makt vid pastoraters tillsättande. Men längre fram
återupptog ban och utarbetade till en follständig plan hvad
som bos Carl IX kanske blott var en lös tanke, förslaget
neimligen att inrätta ett konsistorium med både verldstiga och
andliga ledamöter. Det sammanhängde med den centralisation
i hela förvaltningen, hvartill man från början af sjuttonde
seklet sträfvade, och som tog sin början med Riksrådens före-
ning i en ständig rådkammare och ytterligare utbildades genom
inrättandet af kollegierna. Kyrkostyrelsen bade vid denna tid
egentligen ej någon medelpunkt; de särskilda stiften voro
temligen oberoende af hvarandra; på de täta prestmöten, som
denna tid höllos inom hvarje stift, fattades” beslut och stad-
ganden, gällande: endast för det stiftet. Man bar åtskilliga
mer eller mindre fullständiga samlingar af dylika sviodåtlieskie:
på några ställen begynte man ock att inflicka dem i den all-
männa kyrkoordningen och på sådant sätt bilda stifts-kyrko-
ordningar. En sådan för Vesterås stift finnes från början af
1620-talet; den utvidgades och omarbetades sedan af Laure-
lius, och omtalas med beröm i offentliga handlingar: Hvarje
stift bade sålunda till en viss grad sin särskilda lagstiftning
och i biskop med domkapitlet sin särskilda styrelse; någon
gemensam beständig öfverstyrelse fanns i sjelfva verket icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
