Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
ej kunde undvara den -verldsliga "ma töd, och denna från -
början skyddat reformationen. I Säga, bvaruti konun-
gens makt i kyrkosaker bestod, är jäst dert
den grundade sig mer på omständigheternas kr
bestämningar. Kyrkoordningen är i detta afseende m
tydig. Der heter det (i företalet) att ”Öffverbeten skal
vårda låtha så vel om Guds ewigba rike som om sitt eghit
verdzliga och förgengeliga Rike, vtbi så måtto, at hon hielper
til och förskaffar, at Gudz helga ord och Evangelium må frijt
och obehindradt hoos yndersåterna predieat och vthsprijdt
warda. ... . Item at öffverheten ock förtager och vtrotar all
falsk eh ikettorsks lärdom. ... Och ther medh förskaffar, at
lärde och trogne predicare icke fattas, vpprettandes. goda och
Christeliga Lärescholor, större och mindre, och försörijandes
them medh lärda män, medh tillaghor och vnderhåld, beskydd
och beskerm. . Stietar och så vid macht håller Hospitaler och ’
Siukestoffaor ete. Och på thet alt slijkt må bliffua i leng-
denne beständigt och warachtigt, författar och bekräfftigar
Öffaerheten thet medh vissa ordningar och stadgar.” Man
skulle -häraf kunna draga den "slutsats, alt öfverheten hörde
ega en fullständig makt öfver kyrkan, ända till att bestämma
öfver lärobegreppet, för att kunna afgöra., hvad som är ”falsk
och kättersk lärdom”; men detta är ingalunda meningen, ”at
thesse twenne embete, hvilken Serifften icke vthan wigtigha
orsaker så fliteligha åtskildt haffver, nemliga Öffverhetennes
och kyrkiotienarenars, skulle åter mengias tilsammans”; ej
heller kunde en sådan. sats, territorial-systemets andefatltiga
lära +), finna något. rum i Laurentii Petri evangeliska sinne.
Hans tanke synes hafva: "varit, att kyrkan. sjelf eller dess lä-
rare egde bestämma öfver lärobegreppet , eller rättare, att
detta genom reformationen en gång för alla var bestämdt, och
att det tillkom öfverheten att genom yttre medel skydda detta
och upprätthålla kyrkans institutioner. Emellertid måste häri-
genom kyrkans tjenare komma i hvarjebanda förhållanden till
öfverheten, hvilka hade behöft genom lag bestämmas, men
svårt, emedan
x) Territorial systemets grundsats är, att den, som herrskar öfver
landet, cger ock att bestämma dess religion: ”cujus est regio, illius
est religio.” :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
