Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock str ln tadladt. Gustaf Adolf skall
förtry else-deröfver, och hans samtida statsmän tor
delat "hans: tankar; Äfven: inom :presterskapet: höjde si ogil :
lande röster. : Då varande kyrkoherden i Jönköping, den se-
dermera om Sveriges kyrkohistoria så högt förtjente Joh. Baa-
zius författade kort-derefter en skrift (”zoosgwryos ad Episco-
pos: Ecclesig: Svecana” ’)> hvari han på det häftigaste anklagar
biskoparn för bersklystnad; skriften innehåller mera dekla-
mationer än dre och var; enligt Baazii egen utsago, egentli-
gen syftande på erkebiskopen;, och:biskoparne. Rudbeckius och
’och Paulinus: då dessa derföre sökte: ställa honom till ansvar,
blef han derifrån frikallad af: Riksrådet; han gaf sedermera ed
förklaring af sina uttryck, och blef försonad med:biskoparne.
’En annan bland den tidens utmärkta författare, Olof Verelius,
"har också i en afhandling ”De Hierarchia” beskyllt biskoparne,
att de: blott derföre satt sig emot general-konsistorium ; emedan
de :ej ville underkasta -sig-något: ansvar: för sina gerningar.
Äfven: ssednare författare: hafva -ogillat biskoparnes motstånd.
Det är i allmänhet svårt: att dömma öfver bevekelsegrunderna
till menniskors bandlingssätt, och vanligen framhåller man de
sämsta. Det är onekligt, att biskoparne skulle”hafva förlorat
+ myndighet genom ett sådant general-konsistorium, som först
föreslogs, men: deraf följer ej» att endast hersklystnad” led-
de: deras motstånd. > Denna beskyllning skulle: ’då’ i främ-
"sta ’rummet drabba - Joh. Rudbeckius; "som var "motstån-
dets segentliga sledare;’ denne man, = tkanskol den ’ ypperste. 5
"som ’ tefidrs Laurentius Petri: innehaft "biskopsvärdigheten i Sve-
Tige, som med rastlös verksamhet omskapade sitt stift, som
med obeveklig stränghet ifrade för lag och ordning: Sant är,
ratt dylika män: med kraftfull: vilja" och medveten" berrskare-
förmåga pläga vara: obenägne att underkasta sig andras upp-
Sök men: Rudbeckius plägade sjelfmant redegöra inför sitt
+ L. Paulinus Gothus, i sin "Historia Arctoa” sid. 374 omnäm-
ner förslaget , och säger att dess verkställighet omintetgjordes genom
konungens död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
