Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
stifts presterskap för sina företag, och han var sannolikt den
förste biskop, som erkände domkapitlet: tt att öfverrösta
honom. Vi tros att man kan lemna frågan om bersklystna-
den å sido — bufvudfrågan blir dock, om. biskoparnes mot-
stånd var. -befogadt, om det var: nyttigt för svenska "kyrkan. i
- Man finner lätt likbeten mellan det först föreslagna ge-
eral- konsistorium och de vid samma tid inrättade eller på-
tänkta kollegierna, alla egentligen utgreningar af Rådet, med
en af de höga Riksembetsmännen i spetsen och några Riksråd
jemte andra sakkunnige såsom bisittare. Visserligen skulle de
andliga ledamöternas antal vara lika stort-som de: verldsligas,
och bland dem erkebiskopen och två biskopar, af-hvilka den
förre till och med skulle vara ordförande till skiftes- med
Biksdrotset. nen nian kansidväl betvilla, att des skulle: kun-
nat. bibehålla sitt oberoende bredvid så höga och mäktiga kol-
Jeger, isynnerhet som de, hvar och en i sin ordning, skulle
blifva svarande i stället för domare; när nemligen: deras egen
embetsförvaltning. kom under skärskådande: ”Troligare är, hvad
ock Rudbeckius sade i rådet 1636, ”att komma politici der-
till, taga de alt: tillhopa sin kos”. : Kyrkans angelägenheter
skulle då bafva kommit att lyda nåder Riksrådet och ställts i
jemnbredd med justitieärender, kammarsaker ’o0. dyl;, med an-
dra ord, kyrkan hade blott blifvit en af de flera inrättningar,
som: staten för sitt ändamål upprätthåller. Hvartbän detta kun-
nat föra, är lätt att se af Tysklands exempel; der man-just
genom de blandade konsistorierna, som i Gustaf Adolfs för-
slag nämnas såsom föredömen, lyckats göra kyrkan till en
kyrka. med. furstens nåde, till föga fromma för det. andliga
lifvet. Om man. hyser den åsigten , att. lekmännens deltagande
i förvaltningen - af. kyrkliga angelägenheter. "är nödvändigt för
bibehållande af religiöst lif. så må man ej förbise; att ett så-
dant deltagande vida mindre kunde förenas med. andan af det
på 1600-talet uppvexande embetsmannaväldet, som sträfvade
till centralisation, än med den då varande stiftsförvaltningen;
också finna vi, att. t. ex. första erkännandet af åhörarnes rätt
att deltaga i utöfningen af kyrkotakten, inrättandet af kyrko-
råd m.m. utgått från presterskapet, och församlingarnas i
kyrkoordningen så tydligt uttalade valrätt led visst vida mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
