Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
FR i 5 Negue olöst af KR an
den klar så som sedermera SNES Top
RA. isynnerhet genom ’Missbruken med påtronatsrätten Så
buspredikantkällelser ; som vi ofvan omtalat; adeln ville ock
lvarken för sig eller sina tjenare underkasta sig kyrkodisci-
plinen, och förhöll” -presterskäpet ofta sin tionde. Hade klago-
F öfver dylika missbruk kommit inför: en domstol, der adel:
män Haft öfvervigten, torde väl presterne, liksom bönderne,
fatt anledning klaga, ”att mellan dem är bror och bror.”
"Mot desk missbruk hade presterne sin enda tillflykt hos
Kodubgdd. = Men då efter Gustaf Adolfs död konungamakten
anförtroddes åt adelns förnämsta män, synes presterskapet med
ett visst peter Rare Penske Sen JT FeSgrnaen Vid
.
sterné i ett eger dakarte betänkande sina farhågor för
möjligheten att ”Monarchien förvandlades i en annan stat”; de
begärde, att deras egen myndighet och rättigheter skulle stads
fästas, och att ett general-konsistorium, ”Guds ord och Kyrko-
Ordöingarne likmäktigt”, skulle upprättas, dit stiftskapitlen
kunde hänskjuta vigtigare mål och parterna appellera, och der
alla stiftskapitel kunde göra redo för deras embetes admini-
stration. Dehna sednare begäran kan synas besynnerlig, då
man sett, huru ifrigt prestersköpet bekämpat Gustaf Adolfs
förslag; men i SJETNA verket strider den ingalunda mot hvad
P esterskapet på riksdagarne 1624 och 1623 yttrat; ty af ut-
trycket: Guds. örd och Ryrko- Ordningarne likmätigt”, synes
tydligt, att de ej ville inrymma lökisän något hufvudsakligt
deltagande i general-Konsistorium, och det hade varit af vigt
för dem, isynnerhet nu under förmyndareregeringen, att kunna
’undåndraga Rådet öfveruppseendet öfver kyrkoärenderna och
uppdraga det åt en särskild kyrklig myndighet. Frågan åter-
kom flera gånger både under förmyndareregeringen och Chri-
stinas egen styrelse, men man trampade å ömse sidor i de
gamla spåren, ock kunde ej komma öfverens”om de verldsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
