Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Sålunda hade presterna fått privilegier och det sådana,
som: jemte många andra fördelar gåfvo dem rätt i de vigtiga
tvistepunkterna "med adeln om huspredikanter och prestval.
Man ansåg ännu den tiden privilegiers utfärdande vara ko-
nungens ensak, hvarom andra stånd ej behöfde höras, äfven
om deras rättigheter derigenom kunde lida något intrång; på
sådant sätt hörde adelns patronatsrätt. kommit in i adeliga
privilegierna, liksom nu det motsatta stadgandet om prestval
i; presterskapets. Adeln påminte ock derom vid riksdagen
1649; den "klagade ’derjemte öfver inskränkningen i huspre-
dikbingar genom $. 18 i -presterskapets privilegier, men utan
framgång. Äfven landfpr esterna voro missnöjde och påstodo,
att privilegierna. ej så mycket voro dem till godo som bi-
skoparne och presterskapet i städerna; detta hade väl af-
seende på bestämmelserna om löner och boställen, såvida ej
deras afund väcktes genom 8. 9, som lofvar det högre pre-
sterskapet, att i en eller annan måtto få ”merkeligen åtnjuta
konungens nåd”).
> Vid den märkvärdiga riksdagen 1650 blefvo presterska=
pets privilegier med någon förändring ånyo och definitift (28
Nov.) stadfästade. Förändringarne äro. ej synnerligen vigtiga.
Församlingens valrätt vid pastoraters tillsättande erkännes väl
något tydligare (88. 16 och 48), ehuru den på visst sätt
upphäfves genom stadgandet, att icke någon mindre lärd el-
ler meriterad person skall blifva dem föredragen, som lär-
dare äro och bättre en lägenhet förtjent hafva, hvilket väl
af deras gjorda och nederlagda prof kan bedömmas (8. 17).
Förbudet mot för många presters ordinerande är utelemnadt;
men förbudet mot huspredikningar qvarstår, och är utvidgadt
till alla, som ej hafva lagligt förbinder att infinna sig vid
den allmänna gudstjensten (88. 19 och: 20). Föga mindre
obehagligt torde det hafva varit för adeln, att drottningen (i
Xx) Geijer, Sv. Folk. Hist. III. 455 anser hopp em adelskap vara
dem derigenom öppnadt. Presterskapets förslag till privilegier har
här i stället: ”... den samma unne och förläbne Wij frälse frijhet på
några få skattehemman, som han antingen ärfft eller lagligen köpt
hafver,” Svårligen kan man antaga, att de gifna previlegierna inne-
hålla mer än som blifvit begärdt.
F rer, V. 18, (
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
