Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
8. 26): lofvade ; att prestsöner skulle efter duglighet och för-
tjenst kunna vänta befordran ej blott i kyrkans utan ocki
statens embeten. Förbudet att utan dom inmana prester i
häkte utsträckes till lärare och lärjungar vid akademier, gym-
nasier och skolor, och undantaget, om de grepos i bar ger-
ning, är utelemnadt ($. 24). Hvad som stadgas. om te
stämmor (8. 23), hafve vi ofvan omtalat. 3
Genom dessa privilegier hade således ej blott presternas
löner och boställen samt kyrkornas inkomster blifvit skyd-
dade med all den kraft och verkan ett kungligt förbud mot
missbruk den tiden hade, utan ock åtskilliga bestämmelser
gjorda "rörande kyrkostyrelsen och biskoparnes myndighet.
Dock upphörde ej derigenom alla olagligheter. "Isynnerhet
vid prestkalls: tillsättande synas oordningarne hafva fortfarit,
fastän domkapitlen numera någon gång lemnade de högadeliga
rekommentdationsbrefven utan afseende; men de kungliga ”pro-
moötorialerna”, som Christina i privilegiernas 17 8. uttryck-
ligen förbehållit sig, kunde ej så lätt förbises;’ och drott-
ningen begynte äfven att gifva expectancebref på pastorater,
’hvaröfver presterskapet vid 1652 års riksdag klagade, och
fick Töfte om rättelse deruti. Hvad 8. 24 stadgar om att
prester först skulle anklagas inför sin biskop, hade kunnat
åstadkomma ;hvarjehanda tvister med "den verldsliga makten,
hvarföre "man "oekså inom presterskapet ansåg denna paragraf
behöfva" förklaring , ’så att hvarken rättvisans gång skulle hin-
dras, eller prester för ringa saker, som lätt kunna biläggas ,
onödigtvis dragas inför verldslig rätt.
”Carl Gustaf stadfästade presterskapets privilegier, ”ehuru-
väl trögt”, och med det förbehåll, att, om en eller annan
Punkt" framdeles fordrade någon förändring, konungen då ville
håfva sig förbehållet, att förklara sig deröfver, så som -han
befinner -skäligt. Äfven :Carl Gustaf tillät sig olagligheter vid
presteysslors tillsättande, så att redan utnämda och installerade
kyrkoherdar fingo vika för hans krigsprester, Under hans
tid begynte -.man att med större ifver arbeta på kyrkoord-
ningens förbättring. — Detta var en efter Upsala möte oupp-
hörligt "återkommande angelägenhet, -som nämnes i många
> riksdagsbeslut; men verkställigheten hade mött "många svårig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
