Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
rikskanslerens ledning sammanträdde i Stockholm 1650 för
att öfverse kyrkoordningen, men ej medhann mer än första
kapitlet; om läran och religionen, hvarvid långa öfverlägg-
ningar föregått om antagandet af Formula Concordia"). Vid
den stormiga riksdagen samma år synes föga hafva blifvit
gjordt vid denna sak; men antingen då eller troligare vid
riksdagen 165352 aflät presterskapet ett betänkande, som gick
derpå ut, att den ”gamla öfversedda Ryrkoordningen” (troligen
det ofvannämda arbetet af Kenicius, Paulinus m. fl.) i buf-
vudsaken skulle bibehållas, dock med vederbörliga tillägg
och uteslutningar. Men då drottningen såg, att kommittéen
ej snart skulle medhinna sitt arbete; uppdrog hon åt Empo-
ragrius, att med några andra företaga saken. Många krafter
voro således: satta i verksamhet för det vigtiga arbetet, men
medförde ej under Christinas regering något resultat.
Under Carl Gustafs tid drefs arbetet med ännu större
ifver. Vid riksdagen 416354 hade presterskapet fått Laurelii
ofvan nämda arbete sig föreläst och yttrade sig deröfver med
beröm; och ”hölts många mundtliga diseurser både i Consi-
storio Comiliali, såsom ock med salig RiksCansleren och an-
dra af Rikets Råd, och på sistone med sjelfva Konungen; och
kom så vida, att HK. M:t begärde Laurelii arbete att få se.”
Följande år, då ständerna åter voro samlade, påyrkades sa-
ken ånyo af presterskapet, hvaraf isynnerhet det lägre lär
hafva visat stor ifver derför ""); och i öfverensstämmelse med
deras förslag befalte konungen just vid sin afresa till kriget,
att kyrkoordningens öfverseende skulle uppdragas åt en ”de-
putation”, der erkebiskopen Leneus skulle vara ”Director”,
7) Inom kollegium röstade endast erkebiskop Lenzxus och Laure-
lius för dess antagande, som dock ifrigt påyrkades af rikskansleren.
++) Bland andra orsaker äfven emedan den gamla kyrkoordningen
ej mer stod att få för pengar. Presterskapet hade 1640 begärt, att
en ny upplaga deraf skulle få utgifvas; men regeringen vägrade, eme-
dan den derigenom ”lijka som tacite och per indirectum” skulle blifva
stadfästad. Det oaktadt beslöt Upsala domkapitel (1645, d. 12 Mars)
att utgifva en ny och oförändrad upplaga, ”så framt Eskil hafver
dugeliga typos”; antingen nu detta ej var fallet, eller något annat hin-
der kommit i vägen, nog af, någon ny upplaga har:ej utkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
