Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
beter, dels i tidernas oro, dels och förnämligast i stridiga
anspråk och olika åsigter om kyrkoförfattningens natur. 1614
anmälte presterskapet att kyrkoordningen var öfversedd, och
begärde: kunglig stadfästelse derpå; samma begäran upprepa-
des lika förgäfves 1640. -Endera af dessa begge öfversedda
kyrkoordningar — såvida det ej var en och densamma, hvars
stadfästelse vid dessa riksdagar begärdes — torde vara det
arbete af Kenicius, Paulinus , Rudbeckius, Rylander och Petrus
Jonge”), som i samtida bandlingar omtalas. I sitt förslag
till privilegier hade presterskapet 1647 begärt, att den gamla
kyrkoordningen skulle oförändrad stadfästas, och hvad som
kunde behöfva tilläggas eller förbättras, blifva sammanfattadt
i ett appendix; äfvensom att en Forma Consistorii skulle
författas, hela klericiet och isynnerhet ordinariis- Consistoriis
till god rättelse och merkelig styrka. Det sednare lofvade
drottningen i privilegierna; men hvad kyrkoordningen beträf-
far, så. skulle den öfverses, alldenstund den ”icke finnes uti
alt bequämad till vår Christeliga religion och församlingens
uppbyggelse.” Detta är ett hårdt omdöme om den kyrko-
ordning, som grundlagt vårt. ;kyrkoskick , men det kan för-
klaras, om man anser det hafva afseende på de katholska |
bruk, som der ännu voro bibehållna. SS ;
Från denna tid fick frågan om kyrkoordningen omar-
betande ny fart... Vid riksdagen 1649, då drottningen åter
gjort förslag om generalkonsistorii sprsjtugde- begärde stän=
derna, att några lärde män, såväl af det verldsliga som
andeliga ståndet, skulle förordnas att öfverse och förbättra
”den för detta provisionaliter gjorda kyrkoordning.” Samma
år anbefaltes biskoparne, att de hvar för sig skulle arbeta
på denna angelägenhet; och åtminstone Laurelius företog sig
saken, och sammanskref en: kyrkolag, som han framvisade för
det kollegium af andeliga och verldsliga män 7"), som under
+) Dessa voro samtidigt biskopar 1619—1650, men redan före
1614 kunde väl Rudbeckius, ehuru ännu ej biskop, hafva blifvit an-
vänd till dylikt arbete. : ;
4) Ledamöterna voro ILenzeus, Joh, Matthie, -Laurelius , Stig-
zelius och Emporagrius, samt Gyldenklou, Björnklou, Joh. Olai (Stjern=-
hök), :Ereinshemius .och Loccenius. Äfven Joh, Matthie och Stigzelius
medhade skriftliga förslager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
