Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28T
befordran af folkundervisningen stadgar dessutom Emporagrii
kyrkoordning, att en barnskola skall finnas vid hvarje socken-
kyrka, och att klockaren skall på låndet lära: ungdomen läsa
i bok, skrifva, sjunga psalmer och öfva dem i kristendoms-
kunskap, så att ”så många, som beqvämliga äro och råd haf-
va, skola lära läsa i bok”; och i Laurelii kyrkoordning äro
införda ”Christeliga spörsmåhl”, hvilka hvar och en, som
icke lärt katekesen, skall kunna besvara, innan han får begå
nattvarden eller träda i äktenskap.
Angående biskopsval innehålla de begge kyrkoordnings-
förslagen ungefär samma stadganden, som nu för tiden äro
gällande; men äfven biskoparne skulle dervid rösta. Biskopens
embetspligter. beskrifvas ungefär på samma sätt, som i Lau-
rentii Petri kyrkoordning. "Men en ny: fråga hade sedan den
tiden uppkommit, nemligen hvar en läka skulle ställas till
ansvar, ifall: han försummade sitt embete eller gjorde sig:
skyldig till något brott. Denna fråga sammanbängde med den
om generalkonsistorium, hvarom de deputerade öfver kyrkö-
ordningen ofta hade öfverlagt, utan att komma till något
beslut; om sakens nytta och nödvändighet, isynnerhet för:
att upptaga vad från domkapitlen; voro de alla ense, men
ej om ledamöterna, af hvilka det skulle bestå, eller om dess
myndighet och arbetsordning. Stigzelius och Emporagrius
bade yrkat, att det skulle bestå af både andeliga och verlds-
liga ledamöter; detta bestreds isynnerhet af erkebiskopen3
Laurelius erkände, alt han ej visste hvad han skulle säga,
hvilket i sjelfva verket tyckes hafva vara fallet med dem
alla; och detta är ej underligt, ty frågan kunde svårligen på
ett tillfredsställande sätt lösas, så länge den andeliga doms-
rätten och förvaltningen äfven omfattade så många verldsliga
angelägenheter. I Laurelii kyrkoordning är det presterskapets
allmänna sammankomst, vare sig på riksdagar, eller på sär-
skilda nationalsynoder, hvilka af öfverheten ordinarie skola
sammankallas hvart fjerde eller femte år, som förer högsta
inseendet öfver kyrkan, upptager vad från domkapitlen, ran-
sakar öfver kyrkotuktens handhafvande, öfver biskopars lef-
verne och embetsutöfning. Emporagrius talar ock om ett
öfverkonsistorium såsom liktydigt med presterskapels samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
