Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
komst sd riksdagar och allmänna möten?) och tillägger det
en: myndighet öfver biskopar och domkapitel; men tillika
föreskrifver han om nationalkoncilium- eller Guds församlings
allmänna möte, som skall sammankallas, när det sker, att
äregiriga och oroliga imenniskor genom satans äggelser fatta
sällsamma tankar om Gud, den: kristliga religionen, tros-
artiklar, ceremonier o. 8. v. och sina meningar utsprida, eller
vär tvister uppstå om annat vigtigt, som angår församlingens
välstånd och utvertes regemente, eller när olydno och tred-
sko hafver sig inritat, särdeles: hos de mägliga, så att rätt-
mätig: kyrkoaga: varder föraktad. Man ser; hvad det var för
faror, som denna tid ansågos isynnerbet hota svenska kyrkan.
Öfverbeten: sammankallar elt sådant möte, och är närvarande
sjelf eller genom fullmäktig; till. ledamöter af koncilium väl-
jas ej blott prester, utan äfven lärda och nitälskande män af
andra stånd, ”dem hvar för sig fritt välja skall.” Preses
skall dock väljas af de andliga, och dessutom utses åtta af
de äldste och lärdaste att jemte honom sammanjemka menin-
garne: Men rörande beslutets fattande strandar Emporagrius
på samma betänklighet, som vi förut sett Paulinus yttra,
mot tillförlitligheten af -röstpluraliteten, ty ”ieke må här så
särdeles anses rösternas större eller mindre antal, utan: skä-
len med deras vigt, att de mest gälla, som närmast komma
öfverens med Guds Ord.” Men hvem som skulle bedömma
detta, derom är intet stadgadt.
Rörande sammansättningen af domkapitlen:föreskrifva begge
kyrkoordningsförslagen, att ledamöterna i Upsala domkapitel
skulle vara fnsek frofeieörereng på de: andra ställena ikyrkor
3) Den RR att den. som vädjar från domkapitlet, skall
fullfölja sin sak i nästa session vid öfverkonsistorium, förefaller be-
synnerlig, ifall öfverkonsistorium skall vara liktydigt med presterska-
pets sammankömst vid riksdagarne; ty om detta kyrkoordningsförslag
är skrifvet 1659, så var då ännu ingenting ’stadgadt om huru ofta
riksdagar skulle hållas; är det skrifvet 1663, så var tiden mellan
riksdagarne faststäld till högst tre år, ett nog långt uppskof i ett
vädjadt mål, helst om detta var af den brådskande beskaffenhet, som
frågor om äkténskåps ingående eller upplösning, uppenbar skrift och
aflösning o. dyl. Det synes oss också ej vara alldeles klart hvad Em-
poragrius menar med sitt öfverkonsistorium, ; ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
