Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
herden" vid domkyrkan och theol. föktörerna, sait , enligt
Emporagrius, en eller två af närmast boende landtpréester;
enligt Laurelius, de öfrige lektorerna och rector scholx, och
i vigtigare fall några ävdra lärde män, söm extraordinarie
då inkallas. Preses må ej alléha eller mot kapitlets tanka
fatta beslut, dock är det ej ovilkorligt och för alla händel-
ser föreskrifvet, att han skall vara bunden vid plurälitetens
mening. Kapitlets’ domsrätt är utsträckt till alla de saker,
som vi ofvanföre visat enligt tidens praxis brukade föras dit.
I vigtigare saker skola kapitlena rådfråga sig hos hvarandra 3
isynnerhet" hos Upsala domkapitel. "Från kapitlets dom må
vädjas enligt Laurelius till stiftets prestmöte, och presternes
ällmänna sammankomst vid riksdagar, enligt Emporagrius , till
öfverkonsistorium , hvarom vi nyss nämt; dock vill Laurelius
ej tillåta något vad, när konsistorium bar någon klar lag
för sig, isynnerbet i Guds ord eller kyrköordningen, eller
der någon blifver med vittnen öfvertygad; ej heller något
vad till verldslig dom, utom när saken ej är rent andlig —
ett tillägg, som visar, att man ej kunde undgå att känna
olämpligheten af verldsliga och andliga måls sammanblandande
i domkapitlen, och i följe deraf ej kunde alldeles bestrida
verldsliga domstolars rätt att till en viss grad åtminstone
svara kapitlens domslut. FEST
Detta är i största korthet hufvuddragen af de begge
kyrkoordningsförslagens föreskrifter om kyrkostyrelsen. Hvad
de för öfrigt innebålla om religionsangelägenbeter och prest-
embetets utöfvande borde väl förtjena framställas i en utför-
Jig kyrkohistoria för dessa tider, men ligger utom vårt ämne.
Under den förmyndareregering, som följde efter "Carl
Gustafs död, var kyrkoordningens omarbetande en sak, hvar-
om man vid hvarje riksdag talade; och regeringen infordrade
1665 af Laurelius och Emporagrius deras arbeten; men nå-
gönting mera blef ej vid den saken gjordt. Dock utfärdades
ett och annat påbud rörande hithörande ämnen, såsom stad-
gan om eder och sabbathsbrott 16635, patentet af den 13
Juli 1662, och plakatet af den 14 Augusti 1663 om inskränks
ning af tryckfriheten; de sednare i sammanhang med de märks
värdiga religionstvister, i följd af hvilka bisköparne Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
