Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
och vi måste således lemna: åt andra att afgöra, huru stor
del Spegel haft i utarbetandet af 1686 års "kyrkolag. -
Redan innan kyrkolagen utkom, hade konungen gjort en
vigtig inskränkning i konsistoriernas domsrätt. Vi hafva förut
omtalat, att den kyrkliga domsrätten vid denna tid omfattade
åtskilliga mål, som icke kunna anses såsom rent andliga, e-
huru kyrkans egendomliga ställning under denna öfvergångs-
period gjorde, att de dit hänfördes; sådana mål voro t. ex.
anklagelser mot prester älven utom deras embetsutöfning,
presters enskilda tvister sins emellan, undersökning om för-
vältningen: af kyrkornas egendom, husesyner, tionderäkning,
m. m. Kyrkan sökte bibebålla sig såsom en särskild institu-
tion med egen både domsrätt och förvaltning. Men med den
verldsliga mäktöns ordnande och centralisation, som äfven in-
faller under denna period, kommo de verldsliga embetsmännen
och domarne snart nog i kollision med de andliga myndighe-
terne, och dylika tvister hade redan ofta blifvit förda inför
regeringen t. ex. i Rudbeckii mål 1656, utan att sjelfva grund-
frågan blifvit afgjord. Vid riksdagen 1682 hade den gamla
tvistefrågan ånyo blifvit väckt; kort derefter uppstod’en dy-
lik tvist mellan Upsala domkapitel och Svea hofrätt, hvilken
hänsköt frågan till konungen. Hongl. Maj:t förklarade då (ge-
nom resol. d. 5 Maj 1684) att verldsliga domare och ej kon-
sistorierna skulle undersöka och dömma om aflifvade delinqven-
ters begrafningar, presterskapets’ barns arf, förmynderskap
och testamenten, jemväl uppkommande tvister om bänkerum
och grafställen uti kyrkan, om oljud, trätor och slagsmål
uti kyrkan och på kyrkovallen, eder och sabbathsbrott. -Up-
sala konsistorium sökte visserligen att försvara sin myndighet
i dessa mål, men förgäfves. Den fullständigare regleringen af
den andliga domsrätten skedde genom kyrkolagen och den
kongl. förordningen om rättegång i Domkapitlen d. 41 Febr.
1687.
Vi hafva sett frågan om kyrkolagens omarbetande "allt
emellanåt återkomma, och isynnerhet från Carl Gustafs tid
med ifver omfattas, men ock, att de förslag som utgingo från
presterskapet ej voro egnade att. vinna regeringens och adelns
bifall. Huru länge det genom ståndens :vexande tvedrägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
