Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
kunde hafva dröjt; innan man: ’könnat förena sig om en ny
kyrkolag; är omöjligt alt säga. Men det tilltagande splitet
inom samhället kastade snart all makten 1 konungens kand;
och han underställde ej sin kyrkolag ständernas ompröfvande.
Redan innan riksdagen 41686 sammanträdde, hade konungen
underskrifvit kyrkolagen och begärde nu, att ständerna skulle
erkänna” den. Visserligen höjdes inom presteståndet röster,
som begärde, att åtminstone få höra den föreläsas, men det
befanns ”vara mycket betänkligt, sedan K. Maj:t hafver den
approberat och underskrifvit.” Dervid blef det. Ständerna
betyga i riksdagsbeslutet en ”särdeles hugnad, att K. Maj:t
bafver den länge efterlängtade och begärte kyrkoordningen
till slut och ändskap befordrat, samt erkänna sådant med
underdånigste vördnad och antaga den samma för en lag, sig
och sina efterkommande till hörsam efterföljd.”
Kaste vi nu en blick tillbaka öfver kyrkans ställning un-
der den period, som vi sökt teckna, så finne vi lätt, att den
varit en öfvergångsperiod och förhållandena i öyarerbött 1 bör-
"jan varit mycket vacklande och obestämda. Den protestanli- :
ska kyrkan i Sverige medförde i sin författning ett ej obe-
tydligt arf från den katbolska — en naturlig följd af det
- fredliga och försigtiga sätt, hvarpå reformationen genomfördes.
Vi anse detta som en stor vinst; man hade här något bestå-
ende att anknyta de nya idröttningärne vid, man behöfde ej
göra en nybyggnad bland ruiner, Och Laurentii Petri kyrko-
ordning uttalar så fria och evangeliska grundsatser rörande
kyrkans organisation, att man väl ser, att den gamla formen
ej inneslöt eller beböfde innesluta den gamla katholska träl-
domens anda. Det är ej blott öberodsdör af utländska för-
samlingars seder och bruk, eller frånvaron af detaljbestäm-
melser rörande tillämpningen af de gifna grundsatserna, eller
ens de uttalade åsigterna om biskops- och prestembetets na-
tur; som vi här afse, utan förnämligast erkännandet af för-
samlingens fria valrätt endast begränsad af biskopens pröf-
ningsrätt, ett erkännande, som på en gång innebär att det CT
är alla församlingens ledamöters rätt och pligt att sjelfve bysa få :
omtanka om sin eviga välgång genom utväljande af den lät,
rare, till hvilken: de sätta sitt förtroende, emedan endast ge-
Frey, V. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
