Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
nom elt sådant innerligt förtroende presten verkligen kan blifva
själasörjare, och tillika, att kyrkans embeten ej betraktas så-
som försörjningsanstalter, g genom hvilka hvar och en prest ef-
ter anciennitet och tour skell komma i åtnjutande af större
eiler mindre löneförmåner, Ett annat erkännande af lekmän-
nens fullmyndighet i religiöst afseende och deras rätt och
pligt. att vårda sig om det kyrkliga Iifvet var deras deltagande
i kyrkotuktens handbafvande, hvilket från en ringa början
allt mer och mer af presterskapet under sjuttonde arbumtar
det yrkades. Församlingens fria valrätt blef genast kränkt
dels genom den uteslutande utnämningsrält, som konungarne
och adeln inom minga församlingar tillvällade sig, dels ge-
nom det förmynderskap, som biskoparne och döskapitlen ville
utöfva öfver församlingens val, och som möjligen den tideu
var nödvändigt i följd af den låga ståndpunkt, hvarpå så väl
menighetens som det lägre presterskapets bildning ännu be-
fann sig. Emellertid var det af vigt, att församlingens val-
rätt i lagen var erkänd; på den och på deltagandet i kyrko-
tuktens handhafvande hade en friare kyrkoförfattning kunnat
grundläggas. Att ej dessa begge grundsatser blifvit i allo
fullständigt genomförda, dertill anse vi orsakerna förnämligast
vara, dels den hela tidehvarfvet genomgående sträfvan till
centralisation af förval uinaen, och till embetsmannamyndig-
hetens utvidgniog på den gamla municipal-författningens be-
kostnad, dels sammanblandningen af andliga och vecldalin
mål, som gjorde, alt kyrkan ej kunde undandraga sig denna
centralisationsriktning. Presterna bekämpade vid flera tillfäl-
len . denna riktning; ett märkligt exempel.derpå förekommer
vid 1614 års riksdag, då er med anledning af den före-
slagna nya rättegångsordningen, förnekade de då ännu utom
lagen stående riksdagarnes makt alt stifta ny lag, och yrkade
alt sådant skulle ske genom de gamla lagliga landskapsmyn-
digheterna; ett annat exempel är presternas begäran vid 1680
års riksdag, att sockenstämman skulle få sin egen exekutor,
hvarigenom kommunalstyrelsen skulle hafva stått färdig och
+ > oberoende af den snart fulländade centralisationen. Prester-
has motstånd mot generalkonsistorium har ock till en del
gamma karakter; det var ett motstånd mot kyrkans indragande
7 3 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
