Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [39] Widmark. Beskrifning öfver Provinsen Helsingland, hörande till Gefleborgs Län. Andra delen - [40] Wåhlin. Om Qväkarne och några andra sekter; Tal uppläst vid Prest- och Skollärare-föreningen i Nyköping den 14 Sept. 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
afvägvingar, som förf. anställt ellér låtit anställa, och hvilkas
resultater införas & den i höst utkommande generalkartan,
komma utan tvifvel äfven att gifva denna ett betydligen ökadt
intresse. SETS
Den utkomna delen börjar med en allmän öfversigt af
tingslagets naturbeskaffenhet, hvarur vi tillåta oss att anföra
ett par uppgifter. Detta omfattar egentligen dalarne omkring
tvenne strömmar, nemligen Hassela eller Harmångers ån och
Gnarps ån, hvilka båda norr om Hudiksvall utfalla i Öster-
sjön. Dessas närmaste omgifningar äro ortens egentliga byg-
der, medan de ifrån vattendragen aflägsnare trakterne utgöras
af mer och mindre afrundade bergsmassor, med ända till 1700
fots höjd, hvilkas karakter synes af den tablå öfver en berg-
krans kring Bergsjö kyrka, som medföljer arbetet. Tvenne
sandåsar, hvilka i likhet med flera dylika i medlersta Sverige
hafva en temligen rät utsträckning af flera mils längd, åtfölja
till en del nyssnämda båda strömmar. De hafva således en
sydostlig riktniog, hvaremot våra förut af geologer ofta an-
märkta sandåsar äro utsträckta från norr till söder. En an-
nan anmärkning, som i geologiskt hänseende ej saknar in-
teresse, är att hasseln, som norr om Dalelfven endast trifves
i hafvets granskap, fordom äfven funnits långt från nuvarande
hafsstrand, i Hassela socken, der nötter ofta träffas i mos-
sarne, hvilket jemte många andra fenomener torde hafva sin
förklaring i ett betydligt högre vattenstånd i fordna tider.
Denna sistnämda socken är för öfrigt ett märkvärdigt exem-
pel på en hastigt tilltagande odling och befolkning; ty dess
folkmängd bar på sista seklet blifvit nära sexdubblad. "Flera
liknande prof på åkerbrukets betydande framsteg under se-
nare tider inom detta landskap skulle lätt kanna anföras ge-
nom jemförelse mellan arealen af den gamla odalåkern och
den senare uppodlade s. k. svaljorden, hvars utvidgning, sär-
deles efter skiftena, ständigt fortgår; men vi hoppas ätt snart
då första delen utkommer få se dessa framsteg i sitt samman-
hang för hela provinsen åskådligt framställda, och vilja der-
före ej upptaga utrymmet med några utdrag. Vi anse oss
endast böra uttala den öfvertygelse att arbetets fullbordan
skall blifva en af de gedignaste acqvisitioner för vår geogra-
fiska och statistiska litteratur, och att fortsättningen af spe-
cialkartorna äfven vore högligen att önska. GC. G; Så
[40] Om Qväkarne och några andra sekter; Tal
uppläst vid Prest- och Skollärareföreningen i Nykö-
ping d. 14:de Sept. 1849, af J. P. IVåhlin, Tneol.
D:r Kyrkoherde i Vingåker. 16 sidor 80. Pris: 8 sk. b:ko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
