Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [40] Wåhlin. Om Qväkarne och några andra sekter; Tal uppläst vid Prest- och Skollärare-föreningen i Nyköping den 14 Sept. 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
— oI.dessa blad erbjudes läsaren en hastig teckning af ett
samfund inom den kristna kyrkan , hvars medlemmar, om de
äfven i åtskilliga lärosatser, och ännu mera till den yttre
formen, på -ett bestämdt sätt skilja sig från andra kristna
religionens bekännare, likväl genom sin lefnad och sina hand-
lingar visat sig vara sanna kristna, i detta ords fullaste be-
tydelse. Författaren, som i sin egenskap af legationspredi-
kant i London baft tillfälle att lägga sina egna iakttagel-
ser. till hvad som kan anses redan förut kändt, lemnar en
öfversigt öfver de vigtigaste punkterna uti deras lärobyggnad,
och redogör derjemte för de skäl som de, på grund af bi-
belns ord och kristna religionens grundsanningar, anföra till
stöd för sina åsigter. ”Pröfver allting, och behåller det godt
är”, yttrar förf. i början af sitt föredrag; och denna aposte-
lens uppmaning är det äfven som ledt qväkarne på den väg
de beträdt. Hela deras lärobyggnad torde kunna i få ord
karakteriseras, såsom ett försök, att från den religion som
Christus förkunnade. afskilja allt som de ansågo såsom tillägg
af menniskor, samt att inrätta hela sin lefoad efter de höga
mönster, som kristendomens förste bekännare för alla tider
framställt. Deras mål är alt söka fatta den sanna andan uti
kristendomen, ej såsom ett filosofiskt genomtänkt system,
utan såsom en lefvande källa, från hvilken en åder flödar i
hvarje menniskobröst. Med djup tro på den gudomliga up-
penbarelsen, ej allenast uti bibelns ord utan i hvarje troende
bjerta, anse de för sin första pligt att vara uppmärksamma
på dess röst, och. att följa den, och de antaga derföre ieke
något särskildt läroembete, utan anse dess pligter och ansvar
utsträckta till alla menniskor, man eller qvinna, som känna
sig genom Guds ande ega krafter derför. I öfverensstämmelse
härmed hafva de ingen skrifven trosbekännelse, ingen liturgi.
De fördömma alla former och ceremonier vid gudstjensten;,
och anse döpelsen och nattvarden såsom blott symboliska ri-
tus, helt och hållet oförenliga med det evangeliska nådeför- -
bundets andliga natur. Författaren tecknar vidare deras höga
moralitet, deras allmänt erkända förträfflighet såsom medbor-
gare och familjmedlemmar, och anför slutligen deras kända
egenheter uti yttre bruk och allmänna sammanlefnaden. Qvä-
karne ogilla krig, ty kristne, säga de, äro förbundne att äl-
ska äfven sina fiender, och inga vapen äro bättre än saktmod,
fördragsamhet och kärlek. Den som beröfvar en menniska
lifvet, och sänder honom oberedd in i evigheten, ådrager sig
ett förfärligt ansvar. Derföre hafva de äfven arbetat för döds-
straffens afskaffande. Den största sanningskärlek och ärlighet
i ord och handling utmärker dem. En qväkare, som genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
