Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [40] Wåhlin. Om Qväkarne och några andra sekter; Tal uppläst vid Prest- och Skollärare-föreningen i Nyköping den 14 Sept. 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sl3
och. att der höja uppmuntrans, varningens: och någon gång
förebråelsens stämma, måste med vida större lätthet framträda
bland de åbörare, som samlades omkring henne i Newgate
: eller annorstädes, och som kommo beredda att beundra och
bifalla. Hon, som vid öppnade grafven kunde gjuta tröst i
sörjandes bjerlan, och lifva dem till förtröstan och hopp vid
åtanken af de verldar, der döden aldrig inträder, hon kunde
äfven finna väg till brottslingens bjerta, om något spår ännu
fanns af den kärlekens och gudsfruktans helgedom som na-
turen uppbygt i hvarje menniskobröst — och, under det an-
dra, bvilka en känsla af mensklighet och pligt hade fört till:
samma scener, ej kunde göra mera än bär och der framställa
en fråga: ”Hvad bar. denna qvinna gjort”, eller ”Hvarföre är
ni bär, min vän”, så nedslog den erfarna Qväkerskan alla dy:
lika spörjsmål med ett ödmjukt ”Vi äro alla syndare” och
öppnade sålunda, genom erkännande af gemensamheten i vår
natur, äfven då den visar sig i sin mest afskräckande gestalt,
en väg för ångrens och fridens budskap. STAG
William Allen och Mrs. Fry äro stora exempel. Vi
hafva sett dem framgå på olika vägar af en för mennisko–
slägtet fruktbärande verksamhet med såväl anspråkslösheten
som oberoendet hos enskilda personer, men bestrålade af en
glans, så synbar och ärofull, som någonsin omgaf en bjelte med
sin segrande armé. . Under det vi gifva vår byllning åt’skön-
heten och kraften bos dessa individuella karakterer, åt skick-
ligheten med hvilken de kombinerade nya elementer uti sina
filantropiska försök, och i följe deraf uppnådde nya och be-
- undransvärda resultater, så låtom oss dock icke förglömma,
att liksom i vanliga kampagner, så äfven i fälttåget mot: o-
kunnighet och last, blott litet kan vinnas utan masser, utan
organisation, utan något som liknar en armé, lifvad och ord-
nad af anförarens makt och anda. — Den profetiska-skarpsynt-
beten hos individer må uppkasta första idéen och deras väl-
talighet kläda den uti inspirerande ord. . Sådana personer äro
våra naturliga ledare uti alla stora frågor — deras namn.
blifva identiska med saken, och det med rätta. Men. aldrig.
skulle denna hafva segrat, om den icke vunnit för sig ett
slörre antal kämpar, utrustade för de poster. man anvisat
dem, och nöjda att obemärkta taga sin plats uli lederna. 2I
min faders hus äro många boningar” och många tjenare.
”Äfven de tjena som endast stå och vänta.” Och i denna
väg har Vännernas samfund framställt många ödmjuka > men
knapt mindre nyttiga stridsmän, bearbetare för kommande
segrar, apostlar för detta fromma ihärdiga nit, genom hvilket
fördomar och bigotteri slutligen måste falla. Icke blott inom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
