Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [40] Wåhlin. Om Qväkarne och några andra sekter; Tal uppläst vid Prest- och Skollärare-föreningen i Nyköping den 14 Sept. 1849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Si
det bildade sambHället står denna armé: rustad att bispringa
hvarje ädelt och ’gagnande företag, som kan i fred . och
kärlek knyta individer och nältoner HE hvarandra; man vet
hvilken verksam "del deras samfund tagit i beredelserna för
den stora, till nästa år bestämda ällmänna’ industri-expositio-
nen i KLondön: Deras ödwjuka kärleksrikbet omfattar alla
länder och alla nienniskoracer. Så bafva vi sett en Qväkare-
qvinnay Hanna Kilham’, som vågat sig in bland de vilda stam-
mäarne på Afrikas kust, för att på stället lära, genom hvilka
medel civilisationen lättast kan bland dem införas och men-
niskobhandeln hejdas — en annan, som blott af nit för saken
eégnar sig åt vården af en SRA i Petersburg; Daniel
Wheeler genomvandrar öarne i Stilla hafvet för att inspektera
missions-väsendet; John Gikney" söker att nedtysta ropen mot
neger- emancipationen genom att personligen undersöka dess
följder på Vestindiska öarne; slutligen ,’ ty vi måste stadna,
dessa ”menniskovänner”,| som påtagit sig den tacklösa mödan
att bringa sina landsmäns samveten till någon känsla för de
olyckor, hvarmed egennyttan och rofgirigheten hos RNE
kolonister belastat en olycklig del af menniskoslägtet;
"Dock, ännu ett drag måste vi anföra af det värma nit
och den praktiska klokhet som Qväkarne alltid utveckla då
det gäller att arbeta för en god sak. Vi mena deras del-
tagande uti Englands ansträngningar för att mildra olyckorna
af den förfärliga hungersnöd , som för ej så många år sedan
hemsökte” Trland — en af de svåraste som sednare tider upp-
lefvat: Tager’ man i betraktande deras antal och deras me-
del; så kan ingen klass af alla som medverkade jemföras
med? Qväkarne; såväl i afseende på måttet som ihärdigheten i
deras frikostighet. Men penningar var blott en ringa del af
hvad de hade att gifva. Medlemmar af deras samfund genom-
reste landet från ort till ort; uppmanade de lidande till egna”
ansträngningar, och sökte personligen att leda deras bemödan-
den att vinna lindring. De inverkade på kommitéerna genom
sakrika” upplysningar, och spridde” bjelpen till vilda och otill-
gängliga trakter, dit undsättning icke kunnat" framtränga eller
ännu icke hunnit: Klara och skarpsinniga rapporter från sak-
- kunnige män spridde underrättelser om’ det verkliga tillståndet
uti det hungrande landet. Det var deras anrop som först
uppkallade de lidaåndes bröder i Amerika och sålunda föran-
ledde” de frikostiga bidrag söm från dem inflöto. Dessa bi-
drag ställdes till” disposition af Vännérnas samfund, och de
visade” sig värdiga” detta förtroende, i det gåfvorna i deras’
hand genom en :klok’ förvaltning gjordes så fruktbärande som
möjligt, och" tillika’ skyndsamt" och opartiskt: kommo” de” be”’
höfvande till godo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
