Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [41] Björling. Elementar-Lärobok i Algebra. Förra Delen, innefattande läran om 1:a och 2:a gradens æquationer med en obekant. Sednare Delen, jemte noter till den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316
I företalet till fjerde upplagan anger författaren sin plan
hafva varit, ”att i allmänhetens händer få öfverlemna en läro-
bok i Algebrans elementer, sådan att den, cburu afpassad ef-
ter nybörjarens behof, mätte kunna tjena såsom säker och
tillräcklig grund för ett efterföljande vetenskapligt studium
af Analysen.” Ehuru iogen sakkunnig torde jäfva, att detta
mål redan då var vunnet, och att denna lärobok framför an-
dra egde många obestridliga förtjenster, så torde dock mån-
gen lärare, som under tiden fått bygga på författarens er-
farenhet, i en och annan punkt hafva önskat en fallständigare
genomförning af de strängare vetenskapliga principer hvari-
genom denna lärobok så fördelaktigt utmärkt sig. Med denna
upplaga, så är ref:s på förband uttalade öfvertygelse, kan
knappast något i det afseendet vara öfrigt att önska.
Redan: vid ett flyktigt genomögnande visar sig i denna
upplaga en väsentlig förändring i anordningen af ämnet.
Förf. har nemligen inom hvarje afdelning af läroboken sökt
att så mycket som möjligt i en följd afbandla allt som börer
till tbeorien, och derefter i en mängd af särdeles väl valda
exempel - och problemer visat tbeoriens tillämpning. Deri-
genom har hvarje sak fått sin tillbörliga plats, cch det hela
följaktligen vunnit både i korthet och vetenskaplig hållning.
Så finner mar vid en kort öfversigt af förra delens innehåll;
att förf., efter all i de tre första kapitlen hafva afband-
lat läran om de positiva qvantiteterna och alla reduktioner
vid de fyra operationerna med dessa, låtit läran om de nega-
tiva gqvanliteterna och binomialtheoremet för obrutna, positiva
exponenter föregå de förberedande begreppen om eqvalioner
i allmänbet och theorien för första gradens, eqvationer med
en obekant. Sedan nu denna tbhbeori blifvit ”i sin vetenskap-
liga renhet” framstäld och genom passande exempel förtyd-
ligad; visas huru man medelst densamma äfven är i stånd att
upplösa en tfemligen vidsträckt klass af högre graders eqva-
tioner. Derefter följa såsom tillämpning en stor mängd prak-
tiska problemer, och bärmed är, att så säga, förra delens för-
sta kurs afslutad. -— I fullkomlig analogi med denna utveck-
ling framställes i det följande, sedan läran om irrationella
qvantiteter och positiva gqvantiteters qvadratrötter föregått,
först några förberedande "begrepp om imaginära qvantiteter
och negativa qvantiteters qvadratrötter, hvarefter theorien för
andra gradens eqvationer kan fullständigt aflandlas. Vidare;
sedan reduktion af expressioner af formen Vär Vb och nå-
gra ord om imaginära qvantiteters gvadratrötter föregått, vi-
sas denna theoris användning för lösning af vissa eqvations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
