Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Litteratur-Öfversigt - [41] Björling. Elementar-Lärobok i Algebra. Förra Delen, innefattande läran om 1:a och 2:a gradens æquationer med en obekant. Sednare Delen, jemte noter till den förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
klasser af högre grad, och sådana i hvilka den obekanta
förekommer under qvadratrotmärke. Derpå följer en samling
problemer, och såsom slutlig tillämpning några sådana ur lä-
ran om storheters maxima och mirina. färmed är läran om
andra gradens eqvationer med en obekant, och med den förra
delen, afslutad.
Om läroboken redan vunnit genom denna uppställning,
så bar den det ännu mera genom den förändrade eller helt
och hållet nya behandlingen af de särskilda delarne. En när-
mare öfversigt af förra delens innehåll, och förnämligast de
punkter i hvilka denna upplaga skiljer sig från den. före-
gående, torde bäst ådagalägga detta. Föröfrigt får ref. hän-
visa till företalet, i hvilket förf. sjelf fästat läsarens uppmärk-
sambet på några de hufvudsakligaste differenspunkterna.
Behandlingen af de trenne första kapitlen öfverensstämmer
i hafvudsaken med förra upplagan, ehuru äfven här visa sig
flera ändamålsenliga förändringar. Så finner: man t. ex. be-
stämningen, att hvarje med algebraiska tecken skrifvet ut-
tryck är att betrakta som resultat af operationer, med full
konseqvens genomförd; vidare att ett och annat, såsom defini-
tionen på rot och betydelsen af qvantiteter med O’ till expo=
nent, blifvit uteslutet, för att intaga en mera passande plats
längre fram i arbetet; "föröfrigt i allmänhet större enkelhet
och nya med Omsorg. valda öfningsexempel, 1 hvilket afseende
exempelvis må nämnas läran om bråks liknämniggörande och
öfriga reduktioner med brå åkqvantiteter. — Derjemte har på
detta ställe tillkommit åtskilliga exempel för bortskaffande: af
parentheser omkring polynomer med bråktermer. Genom att
i det följande kap. IV. afbandla läran -om de negativa qvanti-
teterna, är nu förf. i stånd att med vetenskaplig stränghet,
till den vidd som för det följande behöfves, framställa de
förberedande begreppen om eqvationer i allmänhet. Då en så-
dan behandling hufvudsakligen afsett vetenskaplighetens for-
dringar, så skulle man möjligen kunna föreställa sig, att äm-
net derigenom blifvit alltför abstrakt och svårfattligt för ny-
börj Jjaren; men detta är tillräckligt förebygdt genom inled-
ningen, i hvilken klart och lättfattligt angifves de algebrai-
ska problemernas natur och eqvationslärans stora vigt för de-
ras upplösning. Utgångspunkt för den följande läran om
eqvationers upplösning bildar den i inledningen gifna hestäm-
ningen att ”hvarje qvantitet och äfven noll, "genom hvars in=
sättning i en eqv. i st. för x (eller y ete.) eqvationens båda
membra komma att utgöra samma qvantitet eller och båda
noll, säges vara ett värde på x (eller y etc ) som satisfierar
eqvationen. Oaktadt således, som förf. i företalet anmärker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
