Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Styffe, C. G. Bidrag till bedömmande af åtskilliga Nordamerikanska Förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
Punch och Charivari hafva med sina spetsigaste utfall aldrig
stört det goda förhällandet mellan nationerna på båda sidor
om Kanalen. I Förenta Staterna deremot är den nationella
egenkärleken en af de vildaste och oförsonligaste uppbrusnin-
gar. Det amerikanska folket vet sig våra den yngsta med-
lemmen i de civiliserade nationernas familj; det föreställer
sig med stor orätt, att det ännu icke aflagt tillräckliga man:
domsprof, och att det gamla Europa icke göra det tillbörlig
rättvisa: på detta sätt är man färdig att göra de största upp-
offringar,- för att förvissa sig om att icke orättvist blifva till-
bakasatt och den rol underkänd, sem: man spelar i verldens
Måtte Oregon-frågan kunna skaffa oss ett krig med England),
sade en sjöofficer till Sir Charles Lyell; Det skall kosta oss
ganska dyrt, men England skall inse, att vi äro en makt af
första ordningen och ej af den andra. Personer af de rin-
gare samhällsklasserna sade ofta till Lyell: vi behöfva rifvas
litet med England, annars får England ingen respekt för oss.
Det är någonting barnsligt i att se ena hel nation i en opp-
börlig spänning liksom en retlig pojke, som fruktar en för-
närmelse. Det behöfs blott sex rader 1 Times för att sätta
unionens nio och tjugu stater uti gäsning; om det under agi-
tationen i Oregonfrågan för hågra år sedan hände att Times
eller Morning Chronicle, under rubriken Amerika, läto und-
falla sig några ord, genomträngda af den bilterhet och sträf-
het sem karakteriserar engelska pressen, såg man genast
unionens tidningar i stora bokstäfver inregistrera denna nya
förolämpning och - under flera dagars tid göra den till thema
för de fruktansvärdaste deklamationer. Efter uppresningen i
Canada för tio år sedan, och i anledning af den Mac-Leodska
affären, hände det Lord Palmerston att i Underhuset, om
Maine’s öfver elt ofantligt territorium och midt i urskogarne
tannt utsådda befolkning bruka adjektivet wild, som kunde
tagas i bemärkelsen af äfventyrlig, men som amerikanerne
tolkade såsom vild, ociviliserad. Lagstiftande församlingen i
Maine beslöt utskrifningar af krigsfolk och penninganslag, och
sparade intet för att inveekla unionen i ett krig med Eng-
land; endast eröfringen af Canada kunde tillrättavisa -den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
