Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Styffe, C. G. Bidrag till bedömmande af åtskilliga Nordamerikanska Förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
engelska ministerns oförskämdhet, och ännu Kar knappast så-
ret af denna inbillade förolämpning upphört att svida.
Denna nervösa och oblidkeliga retlighet kan blott afväp-
nas genom det oinskränktaste beröm; kritiken begriper den
såsom en dödlig skymf. Hvarje god amerikanare bar svarit
Marryats namn en evig fiendskap. Hvad Mrs Trollope angår,
hvilken med förkärlek för whigska sidan och böjelse att allt
beundra anlände till Amerika, och som vid sin återkomst för-
klarade att åsynen af den amerikanska demokratien hade i be-
tydlig mån försonat henne med det gamla Englands ruttna
institutioner; så är hon i: de amerikanska bladens ögon ej en
spirituell romanförfattarinna, utan en ”afskyvärd farie.” Men
den som grymmast gäckade amerikanernes bopp och bedrog
deras väntan var Dickens. Denna liberala författare var gan-
ska populär i Förenta Staterna; han blef der föremål för
mycken artigbet och en liflig nyfikenhet; man skuffades för
att få se honom, slets om spektakelbiljetter de aftnar då
ban "besökte theatern; och trängdes på ångbåtar der han
gått ombord: Tidningarne beskrefvo: på det nogaste hans
klädsel, hans sätt att vara, hans minsta rörelse, och uppteek-
nade alla hans infall. De aristokratiska lasternas obevektiga
gisslare, den: intagande målaren af folklifvets- och medelklas-
sernas seder, skulle han ej i Amerika återfinna sitt ideal? Skulle
ej Englands bittra oeh satiriska Diogenes der en gång få släcka
sin lykta? Men ack, hans ”American notes för general -ecircu-
lation” voro ingenting annat än ett godbjertadt , någongång ud-
digt skämt öfver de amerikanska sederna, och de sansade tof-=
orden voro blandade med anmärkningar. Diekens förlorade
från denna dag sin popularitet i Amerika; ban gäller der nu-
mera blott såsom medelmåttig och afundsfull sedetecknare, och
man beklagar deras dåliga smak, som föreställa sig att något
litet orättvisa låter förena sig med rätt mycket snille.
Man föreställer sig lätt, att det ej är af amerikanska
författare som man kan hoppas erfara den rena och osminka-
de sanningen om deras land. T alla europeiska länder, som
sedan lång tid tillbaka med stora offer och ansträngningar
spelat en inflytelserik rol i det stora statslifvet, har man blif-
vit temligen likgiltig för sitt eget beröm, och äfven i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
