Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Litteratur-Öfversigt - [43] Adlersparre. 1809 års revolution och dess män, Tidstaflor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Dessa bref m. m, jemte utdrag ur tryckta skrifter bilda arbe-
tets drygaste del:
Arbetet är emellertid ganska underböllsinde; i modern be-
tydelse, eböru man öfver 1809 års personer och tilldragelser
ej der får veta mer än ungefär hvad man förut visste. Detta
förundrar oss. Vi trodde att den ”store revolutionsmakarens”
son skulle i sin ryktbare faders litterära qvarlåtenskap funnit
mycket som kunnat sprida ett klart och bestämdt ljus öfver
den tidens händelser. Det synes ej vara så, ty rådfrågar man.
”Tidstaflorna” rörande intrigerna före och efter revolutionen,
Carl XIII:s ställning till denna, Adlersparres och Adlercreutz’
inbördes förhållande, Fersiska mordet ete., så finner man en-
dast obestämda vinkar, insinuationer, här och der ett ur mo-
ralisk synpunkt ganska berömligt bemödande att se saken å
ena sidan och å andra sidan, men — ur historisk ståndpunkt
— ingen ny åsigt, intet försök till motiverad lösning af de
dunkla eller invecklade frågorna. Af det föregående inses,
att i dessa ord ingen förebråelse är menad mot förf:s ultra
posse nemo obligatur.
Hvad vi deremot måste förebrå förf. är en, såsom det
oss synes, stundom nog påtaglig efterbildning af den beryk-
tade Morian-författarens skriftställare-manér, -— på infamierna
när, hvilket villigt och rättvist erkännes. . Men med den. stora
beundran förf. yttrar för dennes skriftställeri var knapt annat
att vänta. Det heter nemligen om honom (sid. 148 £:a del.)
att han är ”en af våra onekligt snillrikaste författare, som
genom sitt värderika arbete politiska åsigter visat sig mä-
söc i konsten att nagelfara historien och med sitt kritiska
öga tränga till djupet af dess ömsom kristallklara, ömsom
gyttjefalla botten.” Stackars Guizot, Thiers, Geijer, Ranke
in: floor Enfoncés!! skulle en pariser-”revolutionsmakare”
(gamin) bär utropa. Återstår alt veta hvad som förstås med
”Historiens botten” som än är ”gyttjefull” än ”christallklar.”
I sednare fallet synes det åtminstone ej fordra särdeles ”kri-
tiskt öga” att ”tränga till dess djup.”
Arbetet har en inledning . hvari man finner en troshekän-
nelse om revolutioner i allninket, hvilken torde synas mån-
gen bra vågad, äfven af en ”fevolulionsmikares” son. Säkert
8
är alt sonen bär går längre än fadren, att dömma af dennes
skrifter, skulle velat göra. Efter åtskilligt ordande om huru
revolutioner äro ”en medicin”, ett ”nödvändigt ondt” ete. sä-
ger förf. nemligen: ”Det blir dock alltid en falsk invänduing
alt en stat upplöses genom en sådan omstörtning. Staten
är redan förut upplöst, innan uppresningen kan gå för sig
och uppresningens ändamål är att åter sammanbinda den.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
