Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Litteratur-Öfversigt - [43] Adlersparre. 1809 års revolution och dess män, Tidstaflor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
dragen, de ofta kärnfolla yltrandena af en man, hvars ut-
märkta egenskaper ingen bestrider och åt hvars namn isynner-
bet revolutionen ’gifvit en förtjent odödlighet. Dock, här blir
saknaden af alla nya upplysningar rörande denna vigtiga till-
dragelse och dess närmaste följder särdeles kännbar: Ingen
flik lyftes af den slöja som höljer motiverna till så mången
handling, och koatrasterna i Adlersparres karakter, ofta äfven
i hans handlingssätt, det gåtlika i mer än ett af hans åtgö-
randen, då ban hade väldet — allt qvarligger, efter läsningen
af detta arbete, i samma skymning som förut.
Intressanta äro de uppgifter förf. meddelar om sin aflidne
faders verksamhet under 1800 års riksdag. Vi bade dock ön-
skat att förf. uteslutit anekdoten om huru Brahe ”apporterade
Tolls näsdukar.” De som känt framlidne Grefve Magnus Fr.
Brahe skola ej tro den, utan anse den för en af de många
smädelser som uppdiktades af partiilskan mot den visserligen
svage, men alltid ädle och värdige mannen. Från denna tid
meddelar förf. en uppsals af Georg A. kallad ”Min politiska
religion”, som skulle bevisa att A. ”stod framom eller före
sitt tidehvarf.” Vi tro ej många medgifva giltigheten af den
bevisningen. Uppsatsen är i det hela blott ett uppkok på
”den då ryktbara declaration des droits de Vhomme och annat
nittiotalets franska vishetskram”; i sina statsekonomiska de-
taljer vittnar den ej om särdeles blick eller skarpsinne. Så
förklarar den t. ex. beskattning efter hemmantal för ”osäker
och orättvis”: må göra; men hvad föreslår den i stället? Be-
skattning med ”visst för hvarje tunnland som är i häfd och
bruk.” Det vore, frukta vi, att komma ur askan i elden.
Den rike, som har råd att väl häfda sin jord, blefve bärvid
den vinnande, och i många fall meddelade en sådan lag pre"
mium för jords ödeläggande.- Från folkundervispingen synes
uppsatsen vilja utmönstra religionen. ”Läraren”, heter det i
slutet, ”bör utveckla allt som bildar till godt barn, god fa-
der, maka och menniska. Mystiken hör allsintet till
Sedoläran.” — Man skall lära sig att ära en fader på jor-
den, utan att belastas med tanken på en fader i himmelen.
Vi tro ej den methoden lyckas.
Ett annat dokument, flutet ur G. Adlersparres penna,
och hvilket bär reproduceras, är bans ryktbara proklama-
tion i Vermländska fördelningens namn (sid. 13, 2:a delen).
Att en son kan yltra om denna skrift att ”den kan sägas
vara skrifven med en patriots hjertblod” förvånar oss ej, men
vi bekänna uppriktigt, att vi ur ingen synpunkt kunna anse
den för ett i sin väg lyckadt verk. Först och främst är den
alldeles för lång, och perioderne bär och der mer uttänjda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
