Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Litteratur-Öfversigt - [43] Adlersparre. 1809 års revolution och dess män, Tidstaflor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
Pultava, Orrawais- och några 4jogna dR ra ställen, en darskap
för "hvilken det något hårdhändt men: också radikalt botades
genom fredsslutet i Yr :edrikshamn och konferensea i Åbo.
Det återstående af 2:a delen: upptages hufvudsakligen af
berättelsen om revolutionens verkställande i hufvudstaden: Det
mesta vet man förut. Ett groft utfall förekommer mot f.d.
Statsrådet Wingård för det han någorstädes i-sina ”Minnen”
yttrat att (förf:s morbror). De la Grange” fattade Gustaf Adolf
i sträpen vid arresteringstillfället. - Detta är gement förtal;
menar förf.: De la Grange höll Konungen ” "amdon armarne” och
till ytterligare bevis att ”luftstrupen: var ledig” anföres Se
Konungen: skrek förfärligt vid det der taget 2åildeln armarive:”
Huruvida Adlercreutz” yttrande dervid till Dela Grange ”Ko-
nungen är "en helig person som ej bör misshandlas” också bör
änses för en dikt nämner ej förf. Vi förmoda att Hr af Win-
gård, som i sina ”Minnen” skrifvit om så mycket smått och
godt, väl i något litet häfte genmäler den skarpa lexa han, för
Hr De la Granges räkning, bär erbållit af författaren.
I 2:a delen återföras vi af händelsernas utveckling till
det ämnade enlevementet vid Beckers. Vi bafva omnämt förf:s:
försvar för H. Järtas argumenter mot företaget; för vår en-
skilda del måste vi erkänna att vi i denna punkt ej äro öfver-
tygade af hvad som anförts af någondera. Vi kunna icke finna
bvarföre företaget ej bordt lyekas. Men vestra arméens Ser
ve revelätionen hade då förblifvit ospelad.
Det är bekant att när Adlersparre nalkades Sööekholm
fick han af Riksföreståndaren en anmodan att endast med
halfva styr kan inrycka der. Både far och son tyckas hafva
tagit denna i de mest skonsamma uttryck affattade uppmaning
ganska illa. A:s svar blef, under de ödmjukaste fraser, nä-
stan kotande, och förf. frågar ”hvem som gifvit Riksförestån-
daren makt att föreskrifva A. lagar” samt kallar A:s förfaran=
de em ”billig opposition.” Kan man se! Adlersparre ville att
Carl skalle åtaga sig vikdötprelsens "men med vilkor att ej be-
falla "bon om ÅA. något; och det första beviset han ger den
nya regenten på sin anbängighet är att vägra lyda böltnja
Om Carl varit en man och vidbållit ordren, skulle det blif-
vit intressant att se om ”befriaren” A. slutat sitt befrielse-
verk med att storma Hufvudstaden. Och hvarföre? För det
han icke fick i densamma ingvartera 4000 man i stället för:
2000: - Att för Sveriges verkliga väl ens dessa voro der be-
höfligare än mot fienden, tro vi ingen opartisk skall medgifva.
Stärdbroas af förf. änförda tacksägelseadresser till vestra ar-
meéen bevisa i detta fall ingenting. När har man väl sett en
rådplägande församling, omgifven af 4000 bajonetter, vägra:
tacksägelser åt dessa Bech deras chef?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
