Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Litteratur-Öfversigt - [45] Agardh. Notice sur une méthode élémentaire de résoudre des équations numériques d'un degré quelconque par la sommation des séries; [46] Agardh. Essai sur la métaphysique du Calcul Différentiel; [47] Agardh. Appèrçu de la méthode des Séries pour résoudre les équations numériques; [48] Scheutz. Nytt och enkelt sätt att lösa nummer-equationer af högre och lägre grader efter Agardhska Theorien; [49] Scheutz. Bihang till skriften № 48, innehållande seriemethodens tillämpning vid bestämmandet af imaginära, lika etc. rötter i en equation af C. A. Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
[48] Nytt och enkelt sätt att lösa nummerequationer
af högre och lägre grader efter Agardska Theorien,
af G. Scheutz.. . Stockholm 1849. 74 sidd. 8:0, — =
[49] Bihang till skriften MV 4 innehållande -serie-
inetodens tillämpning vid bestämmandet af imaginära,
lika etc. rötter i en equation af C. Ä. Agardh, l-
gifvet af Scheutzs. Stockholm 1849. 415 sidd. 8:0.
De tre första öfvanstående skrifter af en författare, hvil-
ken Sverige inom den botaniska litteraturen räknar bland
sina yppersta, hafva, förmodligen af detta skal, ådragit si
mer än vanlig uppmärksamhet. — Att; detta oaktadt, "döntih
tidskrift så länge ignorerat dessa Skylftors tillvaro, bar skett
mera af andssrntde: för en utmärkt skriftställare, hvilken be-
talt sin skärf åt den menskliga Red genom den ytter-
ligare bekräftelse han Jöinhat på ellgrens sats: Den snille
är i ett kan vurma i ett annat, än af fJöbisetnda eller glöm:
ska. Denna tystnad kan likväl misstydas. Stora anspråk;
ofta upprepade utan att väcka motsägelse, måste för hvarje
icke-kännare slutligen gälla såsom bevis på anspråkens ’giltig-
het; de kunna äfven, spridda till utlandet, der grundlägga
en : Iihgalinda smickrande föreställning om de mathematiska
studiernas tillstånd inom fäderneslandet.
För hvar och en, något bevandrad i matlsmatikebe hi
storia, är det en gifven sak, att de vigtigare upptäckter, som
imom denna vetenskapsgren blifvit gjorda intill våra dagar,
uteslutande varit frukten af stora tankeansträngningar, och att
hvad man der, likasom inom andra delar af menskligt ve-
tande, brukar tillräkna slumpen, egeutligen består deri; att
man stundom funnit ett annat än hvad man sökt, eburu detta
funna alltid förutsatt ett ihärdigt sökande. År nu detta den
vanliga: gången af mensklig odling, så att icke ens snillet
ensamt, utan i förening med ett uthållande arbete i veten-
skapens tjenst, förmått skapa. verkliga upptäckter, så måste
det förefalla så mycket mera öfverraskande om arbeten, som
- enligt titelbladet utgöra études de loisir, tillika uppträda med
anspråk att reformera en Diseiplin, hvari en Newton, La Place,
Lagrange, Abel m. fl. nedlagt förstlingen af sitt snille: Med
hvad rätt emellertid dessa högstämda anspråk: blifvit uttalade
och på hvad sätt de blifvit uppfyllda; skall ref., så vidt ut-
rymmet tillåter, söka i det följande ådagalägga. Vi öfvergå
sålunda till granskning af [45]. Sjelf uppgifver förf. sin
method väsentligen skilja sig från sina föregångares deri, att
den uppgifna equationen betraktas under formen X=a ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
