Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Styffe, C. G. Om den geografiska undervisningen och dess förhållande till den naturvetenskapliga och historiska i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 SE
sices” lektor, hvilken enligt flera, men öfverensstämmande före-
skrifter”), hvilka äfven finnas intagna i 1649 års Skol-Ordning,
skulle jemte lektorn i mathematiken undervisa ungdomen ej
blott i astronomi och geografi (med globlära och läran om
tidräkningen) samt fysik, utan äfven i botanik och Säpderna
af medicin. |
Sådana föreskrifter gåfvos på en tid; då naturvetenskaj åt
i många delar stod på en ojemförligt mycket lägre ståndpunkt
än nu, helst hvarken Bacos grundsatser eller Keplers och
Galileis upptäckter hunnit göra sig allmänt kända och erkända,
och då Sverige ännu icke frambragt någon enda naturfor-
skare, som med: det förtroende, ett stadgadt anseende inom
den vetenskapliga verlden gifver, kunnat uppträda såsom de-
ras målsman.
Efter en sådan början skulle man kunnat. vänta att de
förändringar, som sedan den tiden blifvit gjorda inom svenska
läroverket, endast bort blifva till naturvetenskapens fördel,
:alldenstund dess sednare framsteg gifvit hela den så väl ma-
teriella som intellektuella kulturen förändrad gestalt, och
svenska naturforskares rykte gått kring verlden. Men, lika-
som mycket annat i svenska administrationen, har lärover-
kens sednare utveckling föga motsvarat den hastiga uppblom-
>) Jfr. konung Gustaf Adolfs Instruktion för biskopen i Linköping
Joh. Bothvidi, dat. Berwald d. 21 Jan. 1651: ... ”Widare moste
Han hafva inseende medh Skolerne och Skoletienere framstella nödige
och nyttige Saker, och Ungdomen lära först och frempst ja for all
ting fruchta Gudh, Sedan läsa, skrifwa, Räkna, känna örter och
theres kraffter, weta Himmelens lopp och Jordenes be-
skrifwelse, Item Biblien, Catechismom, Lagen, Historier, och
altså med tijden blifwa tienlig, så wäl i thet werldzlige som
thet Andelige Ståndet. Thyselit Bidrag till Svenska Kyrkans
’och Läroverkens Historia. Stockh. 1348, sid. 462: Liknande före-
skrifter finnas i Rudbecks Leges et Constitutiones Collegii Arosiensis.
(Anf. st. sid. 5), uti Conusistorii Academiei i Upsala och det närvarande
Presterskapets förslager till allmän Skolerdams afgifna vid mötet i
Stockholm 1637 (anf. st. sidd. 51 o. 63) samt i Laur, Paulini Con-
stitutiones Collegii Stengnensis, Thyselii Handl. till Svenska Kyr-
. kans och Läroverkens Historia, häft. 2. Örebro 1840, sidd. 88, 89.
” Enligt denna skolordning fanns en särskild lektor i astronomi och
+ >, geografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
