Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Styffe, C. G. Om den geografiska undervisningen och dess förhållande till den naturvetenskapliga och historiska i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3588
bytte läroämnen efter ålder i tjensten, är der sanktioneradt,
Det var ungefär vid samma fid som Linné var nära att blifva
utstött från ett publikt läroverk för sin bhängifvenbet åt na-
turens studium och särskildt åt sistnämda vetenskap, hvil-
ken snart kring hans lärostol skulle locka så många lärjungar.
En sådan mans uvppträdande kunde så mycket mindre
blifva utan inflytande på det allmänna tänkesättet om under-’
visningen, som man begynt inse nafurvetenskapens praktiska
användbarhet, och den materiella nyttan blifvit dagens lösen.
Den kommission, som vid medlet af adertonde seklet nedsat-
tes för uppfostringsverkets granskning, fick sig sålunda äfven
ålagdt att yttra sig öfver naturvetenskapens upptagande inom
elementarläroverket. — Resultatet deraf blef ett förslag till ny
Skol-Ordning, som trycktes år 1760, och hvilket yrkar den all-
männa nndervisningens utsträckning ej blott till de flesta gre-
nar af den rena naturvetenskapen, utan ock till deras tillämp-
ping å särskilda yrken. Men detta förslag; som redan i sig
sjelf var svårt att genomföra, belst det i afseende på de po-
litiska vetenskaperna bar ett lika yrkande, blef det ännu mer
derigenom att ingen särskild lärare tillsattes för naturveten-
skaperna.. Hvad som det oaktadt vid åtskilliga läroverk -
för dem uträttades var derföre mer en följd af enskildt nit
bos några bland Linnés lärjungar, med hvilkas bortgång detta
stadium åter synes hafva råkat i glömska, emedan hans bär-
maste efterföljare ej förmådde uppehålla vetenskapens anseende.
Det . innevarande århundradet begynte med förbättrade
utsigter för svenska läroverken, bvilka dock i afseende på
uodervisningen i naturvetenskaperna ej änov bunnit förverk-
ligas. I den nya Skol-Ordningen, som utfärdades år 1807,
föreskrifves undervisning så väl i kosmografi som botanik. Den
sednare ännu gällande af år 1820 förklarar att geografien är
”det ämne, som för barnasinnet är tjenligast att fatta”, den lägger
ena synnerlig vigt derpå, att en åskådlig och trogen framställ-
ning af ländernas natur bibringas ungdomen, och yrkar, att
geografien bör utgöra utgångspunkten för det paturvetenskap-
liga studium, hvilket ej till hela sitt omfång kan ingå i den
allmänna undervisningen, men hvaraf så väl fysik och zoo-
3
logi, som isynnerhet botanik, hvilken är för ungdomen lätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
