Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Styffe, C. G. Om den geografiska undervisningen och dess förhållande till den naturvetenskapliga och historiska i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
fattligast vch minst fordrar dyrbara apparater, rekommenderas
till införande vid gymnasierna. Då likväl ingen tillgång fanns
för aflöning af särskilda lärare i dessa ämnen, så kunde nämda
föreskrifter ej på länge sällas i verket, och oaktadt så väl
den stora läroverkskommittén af år 1828, som flera af landets
utmärktaste humanister, ej mindre än våra verldsberömda na-
turforskare, yrkat en större utsträckning af det maturvetenr-
skapliga studiet "), hafva dessa bemödanden hittills endast så
till vida lyekats, alt skollagens föreskrift om två timmars un-
dervisning i veckan sent omsider vunnit efterföljd vid alla
gymnasier, medelst ett anslag af 150 Rdr årligen åt den lä-.
rare som förestår densamma. Genom ett eget missöde synes -
det varma deltagande, som visade sig för läroverken vid sista
riksdag, då de erböllo det största anslag de på tvenne sekler
erhållit, icke kunna komma naturvetenskapen till godo.
+) Vi anföra företrä’esvis ur biskop Franzéns yttrande till Preste-
Ståndets protokoll d. 1 Aug. 1840, med anledning af en motion om
beredande af medel för en lektion vid rikets gymnasier i naturvetenska-
perna, följande: : ;
”Kännedomen af naturen är en af de vigtigaste grenar i den kun-
skap som bör till allmän upplysning. Om också denna kännedom ej
behöfver eller kan vara vetenskaplig för andra än dem, som deråt e-
gentligen egna sig, så borde den dock hos hvar bildad man finnas i
den grad, att Jan: kände naturens allmänna lagar och orsakerna till
de förnämsta fenomener i den verld, som honom omger. Om denna
kunskapsgren pläga sällan vid Akademien de bemöda sig, som ej erna
taga magistergraden, utan genast vända sig till någon af de andra fa-
kulteterna. Den bör derföre vid gymnasierna förvärfvas, såsom hö-
rande till en sann humanitet ej mindre, än de så kallade humaniora.
Ty utan tvifvel är det menniskan lika Sgt att känna sammanhanget
af hvad Gud har skapat i himmel och på jord, som prosodien i en
grekisk eHer romersk dikt, Äfven i folkskolorna borde så mycken
kännedom af naturen meddelas, som är nödig till värn emot vidskepel-
sen, till stöd för religionen, till ledning vid de naturliga tingens bruk
och till väckelse af känslan för en ädlare njutning än den groft sinn-
liga och materiella.” :
Tegnérs tankar om nalurvetenskapernas studium finnas framställda
i hans tal vid firandet af Wexiö gymnasii grundläggning d. 12 Juni
1843. Saml. Skr, VI: 130. — Geijers äro antydda å flera ställen
i hans skrifter t. ex. Litteraturbladet 1858 s. 205, 205.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
