Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Styffe, C. G. Om den geografiska undervisningen och dess förhållande till den naturvetenskapliga och historiska i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
Måhända ligger förklaringen till de svårigheter, som mött
naturvetenskapens återupptagande inom kretsen af de allmänt
erkända läroämnena, till någon del uti dess egen utveckling.
Dess omfång var i början af sjuttonde seklet ej så betydligt,
att den icke skulle kunnat i bufvudsaken omfattas af en man;
men den begynte just vid den tiden att genom lyckliga upp-
täckter och ihärdiga arbeten bastigt tillvexa samt tillvinpa
sig en större uppmärksamhet. Den enhet eller samman-
hang, som det religiösa sinnet så gerna förutsätter ej blott
inom de yttre företeelserna sjelfva, utan ock emellan dem och
Skriftens utsagor, var den tiden äfven inom vetenskapen po-
stulerad eller tyst erkänd. Men med dess fr amsteg förändra-
des förhållandet. Den söndrade sig i flera olika kunskapsgrenar,
hvilkas idkare hvar för sig länge vore så upptagna med in-
registrerande af de ständiga upptäckterna, att de hade föga
tid att kasta en blick åt andra fält för naturforskningen, och
det blef ej mer tillåtet att inom vetenskapen stödja sig på
Skriften eller med inbillningskraftens tillhjelp fylla de luckor,
som inktlagelsen eller kombinationen ej lyckats fylla. Men i
den mån som de särskilda naturvetenskapernas idkare hunnit
någorlunda uppmäta hela fältet för sin verksamhet, bafva de
funnit allt flera beröringspunkter med de andra, man har lyc-
kats uppspåra den största enkelhet, parad med den rikaste
mångfald, uti naturens lagar, och man ’har funnit vårt slägtes
tidigaste aningar eller divinationer om de jordiska tingens ur-
sprung och sammanhang, likasom flera senare spekulationer
deröfver, i det hela bekräftas af den stränga vetenskapliga
forskningen, som nu också lyekats utkasta grundritningen af
verlden såsom ett oändligt, af inre krafter lifvadt, ständigt
sig utvecklande helt, hvilket allt aflägsnar hvarje anledning
till obenägenhet mot naturvetenskapen af fruktan för der
förmenta blott söndrande och antireligiösa rigtning.
Ehuru sålunda elementarläroverket under en tid med skäl
tvekade att inom sig upptaga alla de olika kunskapsarter, hvari
den nyare naturforskningen utgrenat sig, och hvilka alla syntes
ega lika rätt att ej uteslutas , är denna tvekan nu mera min-
dre befogad, helst naturforskningens hufvudsakligaste resultater
kanna meddelas såsom ett sammanhängande helt, utan att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
