Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Styffe, C. G. Om den geografiska undervisningen och dess förhållande till den naturvetenskapliga och historiska i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| 397
ech i dena mån som nyssnämda kunskapsatrter göras till före-
mål för särskilda kurser, umbära lånsatser ur dem. Men äf-
ven dessförinnan böra värmets olika förhållanden på jordytan,
orsakerna till vindarne, nederbörden o. d. kunna med till-
hjelp af enkla experimenter göras åskådliga, (likasom man kan
lära känna den stora skiljaktigheten uti vegetationens karakter
i norra Europa, Medelbafstrakten och Nya Holland, utan alt
hafva studerat de naturliga familjerna), eburu onekligt är att
det geografiska studium skulle mycket vinna både i fullstän-
dighet och grundlighet, om nyssnämda vetenskaper äfven ti-
digare och till större mått blifva upptagna inom cykeln. Äf-
ven den allmänna ’beskrifuingen af de särskilda mennisko-
racerna och folkslagens utbredning, samt deras fysiska och
moraliska karakter, bör upptagas i den geografiska kursen,
så vidt nemligen som de mer kunna betraktas såsom bero-
ende af naturförbållanden än af en fri och sjelfständig ut-
veckling, hvaremot de folk, hvilka inträdt såsom handlande
i verldsbistorien och derigenom mer karakteriserat sig sjelfva,
kunna blott i förbigående nämnas, helst teckningen af de-
ras" naturbestämningar kan ingå såsom en förgrund i den
historiska taflan. Men eburu den speciella utvecklingen af
den historiska och politiska geografien måste förbehållas läro-
kursen i historien, synes dock böra vid beskrifningen af bvarje
land vara i kortbet antydt, -kuru dess läge och naturbeskaf-
fenhet inverkat på dess bistoriska förhållanden. Men somalla
sådana anmärkningar blefve anticipationer, så böra de skiljas
från. den egentliga texten, så att de icke göra något afbrolt
i den geografiska kursen tf).
+) För att göra tydligt lerad vi dermrd åsyfta. a må bås rader
om Skandinavisk halfön anföras som exempel. |
Skiljaktigbeten i läge och naturbeskaffenhet emellan dess båda
sfater. Svenskarnes tidigaste förbindelser i fred som krig förnämli-
gast med Östersjöländerna, Norges med Vestra Europa. ’ Sveriges :
bufvudsakliga näringsfång, åkerbruk och bergsbruk, Norges sjöfart
och fiske. Norge var tidigt en betydande sjömakt med flera aflägsna
besittuingar, Sveriges hufvudstyrka såsom landtmakt. Det förra in-
deladt i skipreidur eller skeppslager, det senare till största delen i
härader eller bhundraden.. Svåra kommunikationer mellan de båda ri-
kena. Passen vid Svinesund, Kongsvinger samt i Jemtland, der den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
