Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [52] Raab. Om Statkarlssymet i Sverige; [53] H. H. En blick på Stattorpare-Systemet jemte förslag till Sockensparbanker; [54] Betänkande om vår tids Samhällsfrågor, i anledning af Grefve Rudenschölds Tankar i samma ämne, aflemnadt till Jönköpings Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap, af dertill utsedde kommitterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
statkarlen, bar ofta ej råd att utrusta sina barn tll skolan
och kan åtminstone ej tillräckligt länge umbära deras arbets-
kraft, så ringa den än må vara, hvadan de också beröfvas
den väsentliga frukten af skolgången, som är själens stärkande
genom: dess öfning och förvärfvande af den sinnets spänstig-
het, som skulle gifva eftertryck äfven åt det fysiska arbetet,
och den praktiska kunskap, som skulle skaffa dem skicklighet
och väcka deras företagsamhet uti silt yrke. Vi kunna på detta
ställe ej neka oss att fästa uppmärksamheten på en sak, som
torde förekomma några läsare besynnerlig, andra kanske rent
besatt. Man beprisar i allmänhet den svenska bondens tarf-
lighet i föda, och härleder deraf bans efter förmenande otro-
liga bärdighet och utbållighet i arbete. Den svenska bonden
bar visserligen en fast benbyggnad och en hög grad passiv
styrka, men muskelkraften och spänstighbeten är betydligt min-
dre än hos de ieke kroppsarbetande klasserna, och denna
"brist har sin grund i födvämnenas föga närande beskaffenhet,
och isynnerbet umbärandet af animalisk föda. Vi pläga be-
undra den skottska och engelska arbetarens drift och ihärdig-
het, liksom de flesta i Sverige resande främlingar af dessa
nationer anmärka, buru otroligt litet den svenska arbetskarlen
uträttar under en gifven tid: Också hafva bans dietetiska förhål-
landen i samma eller ännu högre grad förvånat dem som derom
tagit någon kännedom. Det är vidare en känd sak; som när som
helst kan styrkas genom en blick på allmogens nattvardsung-
dom och beväringsmanskap, att allmogens harn växa och ut-
veckla sig ända till fem eller sex år sednare än herreklassens,
och dessa år blifva följaktligen en stor förlust för dem sjelfva
och deras föräldrar. Det är vidare gifvet, att fyllerilastens
utrotande icke har något farligare och envisare motstånd än
bristen på sunda och närande födoämnen, särdeles om vintern.
Våra forbönders vanliga utrustning ger derpå ett talande be-
vis, och den som vill göra sig besvär att undersöka orsakerna:
till det nedslående bränvinssepandet bos våra fattigare klas-
ser, skall finna en väsentlig orsak-i det bebof af retning, som
blifvit en följd af svält eller dåliga födoämnen. Det vore så-
ledes ur flera synpunkter önskvärdt, att tillgången på animalisk
föda för våra arbetande klasser måtte blifva så stor, att kött
blefve betraktadt ej såsom lyx utan som behof. Men det är
blott en större omtanka och skicklighet i åkerbruket som kan
fylla detta bebof, genom odlingen af foderväxter och ladu-
gårdsskötselns uppdrifvande till den böjd, att en del af dess
afkastning kunde utan uppoffring användas för eget bebof.
Vi skulle då se fylleriet till en betydlig del försvinna, ar-
FErry. VIL : Sa Q7,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
