Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [52] Raab. Om Statkarlssymet i Sverige; [53] H. H. En blick på Stattorpare-Systemet jemte förslag till Sockensparbanker; [54] Betänkande om vår tids Samhällsfrågor, i anledning af Grefve Rudenschölds Tankar i samma ämne, aflemnadt till Jönköpings Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap, af dertill utsedde kommitterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
betarens helsa betryggas, och hans krafter och arbetsdrift för-
ökas, samt hans barn uppväxa i kraft, sedlighet och lefnads-
friskhet, i stället för den bleka, pussiga och erbarmliga race;
som nu i våra statkarlsstugor uppfödes vid potatis och brän-
vin, för att engång öka antalet af kroppsligt och andligt van-
mäktiga proletärer. SN
Statkarlssystemet har sin uppkomst icke blott i afskaf-
fandet af jordtorp och intagandet af dagsverkshemman uti
sambruk med bufvudgården, utan äfven i vissa godsegares be-
nägenhet alt mindre än förr taga tjenare i sitt bröd och i
stället befordra giftermål mellan sina manliga och qvinliga
tjenstebjon genom att erbjuda dem aflöning på stat. Alven
det sednare har blifvit strängt klandradt, och de som ensidigt
beundra det patriarkaliska förbållandet kunna ej nog fördömma
dessa husbönders handlingssätt. Oss synes det nya förhållan-
det med sina möjliga olägenheter innebära ett moraliskt fram-
steg, som icke fär förbises, såvida som det erkänner arbetarens
anspråk på en dyrbar mensklig rätt, nemligen familjens. Den
paternella ordningens försvarare tala nog högt om tjenarnes
lyckliga belägenhet fordom i jemförelse med det närvarande
tillståndet. De voro väl klädda och väl födda , åtminstone de
som närmast omgåfve husbondsfolkets personer, och vi älska
att tro, att äfven de öfriga i allmänhet behandlades försvar-
ligt; men det egna hemmets välsignelser voro dem dock för-
nekade, mången gång för hela lifvet, och bhusbondeförhål-
landet saknade äfven i öfrigt icke sina skuggsidor, äfven utan
att betrakta de sedliga wvordningar som voro följden af ett
tvunget celibat. När således en man i full känsla af sin ar-
betskraft heldre tar emot plats såsom statkarl, för att med en
maka kunna dela frukten af sina ansträngningar, än han stad-
nar i husbondens bröd, för att lefva ett bekymmerslöst men
också af ingen huslig lycka värmadt oeh förskönadt lif, synes
oss detta å hans sida vara en ingalunda föraktlig yttring af
ett renare sedligt medvetande. 1 andra länder har man i be-
fordrandet af de fattiges äktenskap sökt en bjelp mot den
allmänna demoralisationen, och man har för detta ändamål
stiftat föreningar, som fått understöd af staten. En sådan
förening är sällskapet Saint-Reégis i Paris, hvilkets bemödan-
den för sedligheten haft de mest välgörande följder. Hos oss
rynkar mången pannan öfver den obemedlade arbetarens an-
språk på familjelifvets lycka. Vi äro ingen vän af de öfver-
ilade förbindelser, som ingås utan tanke på följderna, men
vi tro att med en tillbörlig omsigt ingångna äktenskaper mel-
lan arbetsklassens medlemmar gifva dem en sedlig lyftning,
som förtjenar att något tagas i betraktande mot de ekonomiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
