Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [55] Anjou. Svenska Kyrkoreformationens Historia. Första afdelningen, till Riksdagen i Vesterås 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
tro, alt en utförligare öfversigt såväl af dåvarande katholska
lärobegrepps från vårt mest afstickande dogmer, som af kyrko-
författningen enligt kanoniska lagen och kyrkobalken, af kyr-
kans åtgöranden för faltigförsörjningen, dess ställning till
kommunalförfattningen och förhållanden till det sociala och fa-
miljelifvet här hade varit på sin plats, såvida till en dylik
fullständig öfversigt tillräckliga materialier förefinnas. Vi ön-
ska och boppas, att boken får en stor publik, och deribland.
finnas visserligen ganska många, som om medeltidens kyrka,
och enkannerligen den svenska, ej veta mycket mera än att
”bortom Luther ligger det stora barbariet.” Det vore väl om
en gång denna okunnigbet undanröjdes. :
Den katholska kyrkan var icke heller i Sverige vanlotta
i anseende till jordagods och inkomster. Huru stora dessa
varit, torde väl numera knappast kunna beräknas. Förf. har
försökt en sådan beräkning på biskoparnes frälsegods, grun-
dad på uppgiften om antalet af de karlar, som biskoparne:
4326 skulle utrusta, och hvilket antal skulle bestämmas efter
storleken af deras inkomster af frälsejord och förläningar.
Något större resultat än sannolikhet vinnes dock icke härige-.
nom; ty sjelfva rusttjenstlistan (hos Stjernman Riksd.Beslut)
kan vara blott en förlagsberäkning, hvilket synes så mycket
troligare, som icke alla siffror äre utförda”); men äfven an-
taget att dess bestämningar blifvit beslutna och gillade, så
var kyrkans makt vid denna tid vacklande och utsatt för an-
fall från flera håll, och af dess målsmän, biskoparne, egent-
ligen blott en i stånd att med kraft föra dess talan, så att
det väl skulle kunna hända, att beräkningen ej blef i allo
fullt billig. - Författarens förmodan, att dessa biskoparnes in-
komster, af hvilka rusttjensten utgjordes, endast utgått från
deras frälsejord, emedan de från 43522 nyvalde biskoparne ej
skulle emottagit några kronoförläningar, och biskop Brask
43524 återlemnat Gullbergs härad, är icke heller alldeles rik-
tig; om också de nya biskoparne ej fingo större landskaper;,
så erhöllo de dock andra kronoinkomster i förläning; så fick
t. ex. ”H. Electus till Upsala” Söndagen efter Trettondedag
Jul 4326 alle konungssaker af hans egne landtbor i tre år,
och B. Ingemar i Wexiö S. Dorothex Jumfrughes dag samma
år likaledes konungssakerna af biskopstolens landtbor ”"); och
då nu rättigheten till dessa inkomster berodde på konungens
förläningsbref, så är det mer än troligt, att de upptogos i
€) Det är ej blott, som Hr A. uppger, för de gods som tillhörde
enkor, som: uppgift saknas.
ät) RBegistr. i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
