Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Litteratur-Öfversigt - [55] Anjou. Svenska Kyrkoreformationens Historia. Första afdelningen, till Riksdagen i Vesterås 1527
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A5l
den beräkning, som lades till: grund för rusttjenstens utgö-
rande. Och hvad Gullbergs härad angår, så antyder Riksregistr.
att det S. Bartholemei dag 1525 blifvit återlemnadt till biskop
Brask. Vi kunna derföre ke anse författarens beräkning för
mer än ungefärlig. Gustaf I:s uppgift 1527, att kronan och
ridderskapet här i riket ej skulle tillhopa bafva mer än tredje-
parten mot kyrkan, är väl också öfverdrifven; det ligger
både i sakens natur och strider ej mot konungens vanliga
handlingssätt, att den makt, som skulle störtas, skildrades i
bjertare färger, än som med verkliga förhållandet var fullt
öfverensstämmande. Men om också icke kyrkans rikedom var
så stor, som de föregåfvo, hvilka med den önskade fylla
statens behof, så var den likväl mer än tillräcklig, och un-
derhöll ej blott biskoparne och det i församlingarne tjenst-
görande presterskapet, utan ock flera kloster af åtskilliga ord-
nar, hvaribland VVadstena var det berömdaste, samt en mängd
prelaturer och kanonier vid domkyrkorna. Fattigförsörjningen
tillhörde till stor del kyrkan, och genom kyrkan bestriddes
också all den. undervisning och vetenskapliga bildning, som
den tiden lemnades; Upsala universitet var visserligen invigdt
1477, men det underhölls af domkyrkan, och sedan Jakob
Ulfsson 13514 nedlagt sitt erkebiskopsembete, finnes intet spår
af dess verksamhet, hvarföre Hr A. med goda skäl antager,
att Sverige vid reformationens början saknade högskola:
Rjförnabiohons nödvändighet bos de folk, som först, se-
dan påfvemakten stadgat sig, blifvit kristnade, och hos hvilka
då ej blott den heliga Skrift, utan hela den romerska tros-
läran blifvit pecdikade anis Hr A. så, att de behöfde till-
egna sig den tro, som icke blifvit dem meddelad; de bade
icke börjat vid kristendomens början, deras utveckling blef
derföre ett sökande efter. begynnelsen, en återgång till den
grund, hvarpå kyrkans byggnad från början hvilade, bibeln
och den klassiska litteraturen. Detta var reformationens inre
nödvändighet; i Sverige funnos äfven andra, yttre, mer i
ögonen fallande anledningar: kyrkans rikedom och statens
nöd, påfvestolens beteende under de år, som föregingo We-
störäs riksdart kanske ock att kyrkan, hvars chefer, biskoparne,
så ofta brukat sin myndigbet till unionens befrämjande, nu
fick i någon mån dela det hat, hvarmed det numera segrande
fosterländska partiet betraktade en förening, som medfört så
mänga olyckor.
Svenska kyrkan var vid Gustaf I:s thronbestigning äfven
derigenom lättare utsatt för anfall, att den saknade anförare
och målsmän, emedan de fleste biskopsstolarne stodo lediga.
Erkebiskopsvärdigheten envisades Rom att tillerkänna Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
