Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
begynnelsen af deras samhällsordning till en jemförelsevis sen
tidpunkt, har den å andra sidan företagit sig alt spåra de
asiatiska folkens öden så långt tillbaka att den nästan rörer
vid sjelfva menniskoslägtets barndomsdagar. Så har det gamla
Egypten för oss upplåtit sina hemligheter; vi hafva vandrat
bland konungars grafvar, som regerat öfver ett ordnadt sam-
hälle årtusenden före Abraham, och läst deras legender på
tempelväggar och obelisker, och vi kuona försätta oss midt i
det underbara folkets husliga Hf och hvardagliga förrältnin-
gar, hvilket uppbyggde pyramiderna och urholkade tempel-
grottorna. På samma sätt har den europeiska språkforsknin-
gen inom de sednmaste åren satt sig i besitlning af det chine-
siska rikets hemlighetsfulla skrif konst och börjat granska detta
folks okända häfder. |
Då vi nämt China och Egypten hafva vi blott angifvit de
yttersta geografiska gränspunkterna för den storartade histori-
ska forskning, af hvilken vi hafva för afsigt att meddela våra
läsare några af de märkvärdigaste resultaterna. Det är TIn-
dien, Persien och länderna omkring Tigris och Eupbrat, hvil-
ka denna forskaing omfattat, och det är äfven i denna ord-
ning som vi skola meddela dess förnämsta företeelser.
Den första märkvärdiga upptäekten som möter oss på
detta gebit är bekantskapen med öfra Indiens fornspråk, det
så kallade Sanserit, hvilket ännu af Brahbminerne odlas såsom
idiomet för deras religion och deras högre bildning. Det är
bekant, att den förste som, med undantag af en och annan
missionär, vann någon egentlig bekantskap med detta språk,
var Engelsmannen Sir William Jones, öfverdomare i Fort
William i Bengalen; han öfversatte 1788 det berömda skåde-
spelet Sakuntala och fem år derefter Maniws lagbok, på bvars
gamla stadgar det indiska rättsväsendet till en betydlig del
ännu stödjer sig. Sedan banan engång var bruten fortgick
studiet med stora steg och väckte intresse äfven i Europa. Man
fann att Sanskrit var den yttersta östra länken af en språk-
kedja, som i mer eller mindre beslägtade idiomer sträcker sig
från Ganges ända till Island, inneslutande i sin familjkrets
icke blott de klassiska språken med deras afkomlingar, utan
—- äfven de celtiska och slaviska tungomålen. Man har på denna
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
