Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
grönd kallat hela språkfamiljen för den Indogermaniska; också
är det den tyska språkforskaren Franz Bopp, som bar äran
af att först bafva bevisat dessa frändskaper och dermed grund-
lagt den jemförande språkkunskapen i sin högre vetenskapliga
gestalt: Denna vetenskap har sedan den tiden — Bopp ut-
gaf sitt första arbete år 1816 — vunnit en allt högre utbild-
ning. Den stannar nu icke längre vid jemförandet af ord och
former i de särskilda språken, utan uppstiger derifrån till la-
garne för dessa formers bildning och förklarar deras ursprung;
den genomforskar lilteraturerna och söker bestämma hvad som
hos ett folk är sjelfständigt och eget, och bvad som uti dess
språk inflyttat genom beröringen med ett annat. Så söker den
till exempel genom likheten af de ord som i alla till denna
klass börande språk uttrycka vissa familjeförhållanden, såsom
”fader, moder”, sanser. pitri, måtri, eller vissa allmänna organiska
föreställningar, såsom ”kropp” corpus, zend. kerefs; ”tand”,
sanscr. danta, -”menniska”, sanser. manushja, zend. meshja,
eller vissa allmänna moraliska bestämningar, såsom ”bättre”,
besser , better, pers. behter (ett regelbundet komparativ af den
i alla europeiska språk förlorade men i persiskan bevarade
positiv-formen beh, god) eller religiösa benämningar, såsom
”divus”, ”deus” och ”Jupiter”, som mer eller mindre förän-
drade återkomma i de festa ost-asiatiska språk: — af så-
dana öfverensstämmelser söker den sluta till arten af den od-
ling som var uppnådd af det ännu osplittrade folket, innan
det förströddes från sina ursprungliga hög-asiatiska bonings-
platser. Den fäster vidare afseende på stammarnes fysiska
frändskaper och skiljaktigbeter och kallar sig på detta sta-
diom för etnografi. Denna vetenskap sammanfaller med hi-
storien, så vidt den söker att, der historiska urkunder fela,
från språket och den yttre naturbeskaffenheten sluta till ett
visst folks ursprung, frändskaper, boningsplatser och vandrin-
gar. Den kan i vidsträcktaste mening kallas menniskans fy-
siologi; engelsmannen Pritchard tillhör äran: att vara dess
skapare. Den lofvar i sin utveckling de utomordentligaste re-
sultater. Ett har den redan vunnit, som gör epok i den
menskliga odlingens historia: den har för alltid slitit tvisten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
