Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
säte, ville ban upplyfta sina landsmäns sedliga känsla och be-
trygga fortvaron af deras öfverlägsenhet i Asien, derigerom
att ban skrytsamt utvecklade deras företräden framför rikets
lydländer, medan ban på den heliga klippan vid Bisåtun i bi-
storieskrifvarens språk framträdde för att samla sin familjs
genealogiska traditioner, att beskrifva sitt väldes vidd och
berrligbet och att med en kortfattad tydlighet, som kan gälla
såsom ett mönster, beskrifva de ledande händelserna under sin
regering. Vi vänta oss i sanning icke att i en österländsk
despots berättelse träffa den värdiga enkelhet, sannfärdighet
och sjelfförsakelse som karakteriserar denna intressanta urkund.
Hans flärdlösa skildring af de medel hvarigenom, näst en
gynnsam försyns skickelse, Persiens krona först föll uti hans
händer, och det sätt hvarpå han i det följande, genom de se-
grar han hvar efter annan vann öfver upproriska satraper stad-
gade sitt välde, bildar en stark och vördnvadsväckande kon-
trast mot den vanliga österländska hyperbolens ihålighet. Ut-
om inskrifterna vid Bisåtun och Persepolis hafva vi en annan
inskrift af Darius vid Hamadan; och de utförliga texterna vid
Nakshi-Rustam, hvilka nyligen blifvit kopierade, innehålla yt-
terligare upplysningar om hans härkomst och landtvinningar,
tillika med en högtidlig afskedshelsning till hans land och
folk, inskrifven såsom grafskrift på hans i ösa uthuggna
hviloställe.”
Darius-inskrifterna äro nästan alla affattade på tre språk,
i tre särskilda varieteter af kilskrift. - Man bar kallat dessa
ordningar den Persiska, den Mediska eller Skytbiska, hittills
ofullkomligt utredd, — och den Assyriska eller Babyloniska,
hvarom vi få att tala i det följande. Af dessa är den 400 rader
långa inskriften vid Bisätun eller Behistan den utan all jem-
förelse betydligaste och vigtigaste. Den öfverensstämmer i
historiska fakta och namnen på de uppräknade lydfolken med
inskrifterna vid Persepolis och Nakshi-Rustam. Denna vidlyf-
tiga urkund är af Rawlioson kopierad och öfversatt, samt
meddelad i en 1846 till Asiatiska Sällskapet i London ingif-
ven och i dess tidskrift upptagen memoir.
Bisutun, beläget, såsom vi ofvanföre antydt, i närheten
J moderna Kermanshah eller i midten af det fordna Me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
