Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ätellér vid hafvet, som vagg gar fiendtliga
tänker på Tyrus. På andra ser man k
hvarvid Layard
skepp föras öfver floden, medan krigarne simma öfver den på
uppblåsta skinn, alldeles som det tillgår ännu i åra dagar,
Alla dessa bilder äro, oaktadt fel i det enskilda; såsom att
tre hästar i bredd ofta visa blott tre framben och lika många
bakben, eller att fiskar och sköldpaddor, som utmärka flo-
derna, ligga platta på ytan; -— oaktadt dylika onaturligheter,
hvilka dock i många fall varit rent konventionella, visar fi-
gurernas teekning ck utförande en ledighet, ett Hf och en
noggrannhet , som vi vanligen sakna på de bästa egyptiska konst-
verken, och som påminna oss om de Xanthiska bildverken och
andra från den grekiska konstens tidigare dagar. Man har der-
af velat hemta bevis mot den i sednare tider af stora forskare
påstådda ursprungligheten af den grekiska konsten, och öfver
Mindre Asien härleda den från Eupbrat- och Tigrisländerna,
hvilket antagande, oaktadt allt hvad som derföre talar, doek
torde tarfva ytterligare bekräftelse. ÅA andra sidan kan man
ej betvifla att det är från Assyrien som Perserna lärt kilskrif-
tens första elementer, hvilka de sedan sjelfständigt inrättade
för sitt språk, och lånat den konst bvarmed de utsirade sina
praktbyggnader, på hvilkas portaler och trappväggar vi ännu
beundra Achemenidernas bilder och deras trogna öfverensstäm-
melse i hår, drägt, anletsdrag och emblemer med sina assy-
riska föregångare. Äfven här se vi vingade tjurar och lejon
med menniskobufvud posta vid dörröppningarne, på samma
gång likväl som en större mjukhet och slapphet antyder ett
urartonde af den assyriska konstens ursprungliga friskhet:
Vi vilja ej här vidare sysselsätta oss med diskussionen af
den assyriska konststilen, hvars verkliga storhet och ädelhet
vi ej tro oss träda för nära, om vi också måste frånsäga den
det skönhetens majestät som först framträder i den grekiska
skulpturen. Både Layard och Flandin hafva med en förlåtlig
bänförelse svärmat för sina första fynd och satt dem i bredd od
det skönaste antiken egde. En större rikedom på bilder och ett
med hvarje fynd mer skärpt öga bar lugnat det första för-
tjusningssvallet. Publiken kan numera sjelf börja deltaga i
diskussionen, sedan icke "allenast en mängd skulpturer redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
