Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A71
anländt till samlingarna i London och Paris, utan äfven tvenne
plancbverk med utomordentlig lyx blifvit utgifna, det ena af
Botta och Flandin, öfver Rborsabad, det andra af Layard
öfver Niniveh. Endast af det sienna hafva vi haft till-
fälle att se ett exemplar, tillhörigt H. KR. H. Rronprinsens
boksamling.
Men shölpburer äro icke de enda konstverk som lönat
forskarnes möda. En mängd rester af vapen, vaser och pryd-
nader af flera slag hafva blifvit upphemtade ur myllan, och bilda
redan ett museum, som kan täfla i rikedom med samlingen
från Herculanum. Ibland annat hade Layard i Niniveh funnit
en mängd små bronslejon af olika storlek , med ängar. inslagna
i ryggen, hvilka kunna antagas hafva varit begagnade såsom vig-
ter. Men märkvärdigast af allt var dock en obelisk af svart a
salt, något mer än tre alnar hög, afstympad i toppen och bestå-
ende af tre afsatser. De fyra sidorna voro betäckta af skulpturer,
-mellanrummen alldeles uppfyllda af kilskrift. Allt är ytterst
väl bibehållet, skrifterna hade i någon mån lidit, bilderna
voro deremot så friska som om de nyss blifvit frambragta af
konstnärens mejsel. De föreställa en konung: med sitt följe,
vid hans fötter ligger en fånge, och hans storvisir och eunucker
framställa inför honom männer, hvilka medföra åtskilliga: djur,
elefanter, rhinoceros, den tvåpuckliga kamelen , den vilda oxen.
lejonet, hjorten och åtskilliga slags apor: andra bära kärl
och andra tributsaker i händerna eller på sina skuldror. Det
hela var alltså bestämdt att föreviga minnet af något en assyrisk
monärks segerrika krigståg. Layard tänkte på Indien eller nå-
got annat långt aflägset östligt land. Monumentet sjelft be-
finner sig nu i England, der dess gåtor redan till en del blifvit
lösta; men derom tå vi berätta i det följande.
Vid jultiden 1846 voro endast åtta kamrar öppnade. Det
var vid denna tid Layard emottog underrättelsen, att styrelsen
för Brittiska Museum hade beviljat ett ytterligare anslag, hvar-
igenom han blef i stånd att med mera fart och mera oafbrutet
bedrifva sina arbeten. Sitt lefnadssätt skildrar ban vid denna
tid på följande sätt: ”Vid daggryningen uppstod jag från mitt
läger. och red efter en bastigt intagen frukost till ruinerna.
Här var jag ända till aftonen sysselsatt med att afteckna skulp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
