Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS
fjortonde och nionde seklerna före vår tideräkning "såsom
gränspunkterna för denna förbindelse. En närmare bekant-
skap med innehållet af de kilskrifter som i så rikt mått om-
gifva och utan tvifvel förklara bilderna från denna period,
kan i detta afseende ensam gifva oss någon tillförlitlig led-
ning för vårt omdöme. Hvad man hittills af dem lärt känna
synes dock, såsom vi nedanföre skola se, temligen säkert
bekräfta Layard’s- förmodan att de gamla Assyrierne, dessa
byggnaders grundläggare, voro en semitisk stam, och att rui-
nerna vid Nimrad verkligen beteckna ett af rikets hufvudsäten
och medelpunkten för det assyriska verldsväldet. På denna väg
söker Layard vidare en identifikation af den närvarande ruin-
sträckningen med våra traditioners Niniveb. ”Tager man, sä-
ger han, Nimruod, såsom den äldsta punkten af den gamla Ninus-
staden, Rouynnjik, HKborsabad och HRaramles (några timmars
väg- öster om Nimrud, der likbeskaffade ruiner anträffas) så-
som börnpunkterna af en fyrsidig figur, så stämma dess fyra
sidor i sin utsträckning någorlunda öfverens med de 480 sta-
dier, hvilka de gamle uppgåfvo såsom Ninivehs omkrets, och
med de tre dagsresorna som profeten Jonas uppgifver såsom
dess mått. Vi hafva då att tänka oss de fyra ändpunkterna
såsom de ställen der templen, konungapalatsen och de offent-
liga byggnaderna vore belägna, under det den mellanliggande
rymden var upptagen af privatboningar, trädgårdar och äfven
åkerfält, såsom sedvanligt var i de asiatiska städerna; af enskilda
-boningshus finnes intet i behåll, men de hafva dock i de frag-
menter af tegel och lerkärl som betäcka hela denna yta, ef-
terlemnat tillräckliga spår af sin tillvaro. Vi behöfva för
öfrigt icke antaga att alla dessa palatser på en gång stått i
sin fulla herrlighet; tvärtom finner Layard på flera ställen, att
ett palats blifvit plundradt på sina skulpturer för att pryda
en sednare monarks älsklingsresidens. Denna sida af ämnet har
med förkärlek blifvit behandlad af den franska arkeologen Raoul-
Rochette, som i Journal des Savans för förlidet och innevarande
år egnat åt Layards arbete en serie af intressanta artiklar, äf-
vensom af den berömde orientalisten Quatremere, som i samma
tidskrift skärskådat brittens förutsättningar vid ljuset af sin
egen kolossala bibliska lärdom. Den sednare har dock på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
