Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Bergstedt, C. F. Om de nyaste upptäckterna i Asiens Fornkunskap, särdeles med afseende på den så kallade Kilskriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med de af dem tagna allae. alt follboed |
teckningar och att bereda mig för den följande dagens a i
Så förflöt tiden till slutet af April 4847, vid bvilken tidpunkt
icke mindre än tjuguålta kamrar och gallerier lågo i dagen,
alla med skulpterade väggbeklädningar. Dessa voro belägna
i olika grupper, och Layard urskiljdei Nimrud-kullen flera sär-
skilda palatser, ett i nordvestra hörnet, ett i det sydvestra
och ett i midten. Det förstnämda anser ban såsom den äldsta
af alla hittills upptäckta assyriska byggnader; det hade på-
tagligen varit det präktigast inrättade, det visade den största
regelbundenheten i sin anläggning och var prydt med de skö-
naste och i ädlaste stil utförda konstverken. Till en sednare
period hör det sydvestra palatset, äfvensom byggnaden vid
Ehorsabad och de sednare uppgräfna ruinerna vid Kouyunjik.
På denna grund skiljer Layard emellan två historiska perioder,
den ena börjande vid Ninivehs anläggning, som man vanligen
förlägger till två årtusenden före Christus, och sannolikt sla-
tande med den förstöring hvars minne de grekiska historie-
skrifvarne fästa vid Sardanapalus. Till denna period hör Nim-
ruds nordvestra byggnad. Den sednare skulle enligt Layard om-
fatta de konungar med hvilka vår Bibel gjort oss bekanta, Phul,
Tiglat Pileser, Sanherib oeh flera, ända ned till Ninivehs slut-
liga förstöring af Cyaxares, i början af sjunde århundradet före
vår tideräkning. Till denna skulle då hänföras sydvestra palatset
vid Nimrud, samt byggnaderna vid Rouyunjik och Hborsabad,
med ingrepp af alla de skulpturer som tyda på fiendtliga sjö-
städer, på bekantskapen med en annan skrifkonst än monumen-
talskriften, och i allmänhet på en närmare beröring med främ-
mande länder, som visar sig uti en i flera afseenden förändrad
form af språk, religion och seder. Af den uti skulpturerna
från denna period inkomna egyptiska likheten, äfvensom den
egyptiska beskaffenheten af en mängd mindre i jorden funna
konstsaker, tror sig Layard berättigad att sluta till en liflig för-
bindelse emellan Åsovrion och Egypten, antingen såsom vän-
skaplig handelsgemenskap eller på eröfringens väg: han angifver
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
